Vet inte hur jag ska förklara..
den här energitjyven finns på avstånd och det är inte så att
vi har tät kontakt men likväl känner jag mej utnyttjad.
Kanske personen ifråga inte förstår att jag "känner med"
och tänker mycket på hur hon har det och hur hon mår.
Jag är inte typen som bara kan strunta i andras problem...
kanske är jag som en del av er berättat... "soptunna"..
där man kan häva ur sig "skiten" och sedan själv fortsätta lättare i sinnet.
Nu när jag läst era synpunkter så har jag bestämt mig för att
säga ifrån... mitt mod har växt.
Tack allihopa.