Vad gör man åt dåliga tävlingsnerver, Coachen klagar. Alternativ

[Bettson]

Maken skulle ut på unghundsprov i helgen.

Jag har underlättat allt för honom. Anmält, bokat vandrarhem, handlat medhavd frukost, packat, tagit med hundpapper fixat och donat. SJälv kommer han hem från jobbet sent och tyckte det var jobbigt att han skulle behöva packa sina toalettsaker och kläder själv.

SÅ drabbades han av fullkomligt nervositetskollaps och blev väldigt, väldigt ung igen. Redan kvällen före på resan till provet.

Det dåliga humöret smittade av sig på hunden som blev osäker och presterade långt under sin nivå.

Och min utlovade middag på fin restaurang som tack för hjälpen blev den äckligaste pizzan jag någonsin ätit serverad i en pappkartong på vandrarhemmet.

Dagen därpå är hunden och husse som vanligt, hunden gör prestationer som skulle gett topp-höga poäng på provet i stället för som nu underkännt.

Jag undrar hur handskas man med provnervositet, går det att träna bort. Finns det något man kan göra.

För som det känns nu vill jag aldrig mera åka iväg på ett prov med maken, men å andra sidan så tycker jag synd om hunden ifall han åker själv.

Jag har påfallande lust att använda både stekpanna och brödkavle till annat än matlagning om man säger så. Och skulle han en gång till säga att provresultatet är mitt fel, då vete fasen ifall jag kan hålla mig.

Hur gör ni med provnervösa familjemedlemmar?

[Leia]

Kommer ihåg den här tråden...

Tack Berith för att du plockade fram den tråden! Den hade jag helt missat! jag var som mest uppe i mitt valpköp just då, och var inte så mottaglig för annat än valp tankar just då. (Kan tillägga att jag och sambon haft många skilda nätter sedan valpen kom hem.... Man blir som småbarfnsförälder på nytt! Erotik? Det håller vi iallafall inte på med när vi sover )

Måste hålla med om att du nog är en curlingfru, Bettsson. Jag har själv varit lite åt det hållet, men har börjat säga ifrån nu!