CITAT (Evgeni @ 17-10-2006, 11:23)
Då måste jag be så hemskt mycket om förlåt Betson, för inte menade jag att det skulle vara
fel på er som inte haft det lika bra förspännt.
Men som du kanske såg, så skrev jag att både jag och min man har växt upp med
fädrer som också tyckt att detta har varit självklart. Och självklart uppfostrar man då sina barn i samma anda.
Det har inte ett dugg med skicklighet att göra. Och jag har inte en aning om hur jag skulle ha gjort om jag träffat en man med helt andra värderingar. Så på det viset har du ju rätt när du säger att vi haft tur

. Har bara aldrig tänkt på det på det viset riktigt.

Samtidigt är min personlighet sådan att jag har lite svårt att tro att jag skulle ha accepterat nåt annat. Men det har jag ju aldrig behövt testa

Det är OK Gillan. Jag trodde inte att du menade något illa heller det är både Agnetha och du alldeles för bra för.
Men att ni är så vana vid er jämställda situation som ni tänker på ur fel vinkel så att säga, det tror jag nog.
OCh jag hävdar fortfarande att ni haft tur som blivit kära i "rätt man med "rätt svärmor".
VI bodde ihop i två år inann vi gifte oss, jobbade jättemycket båda två och försökte lära oss hushålla tillsammans. Jag trodde under den tiden att jag hade världens bästa svärmor. Men vi gifte oss och jag blev gravid ganka snart därefter. Och from att jag var gravid som var det som att vända på en hand. Kärringen ställde till tidernas största helvete och eftersom hon nu var min fiende så var det först då som jag såg hur hon manipulerade min man. Och hennes makt var stor.
Jag är nog också en personlighet som egentligen inte tolererar sådan här. Men eftersom Svärmor hade kvav på mig att jobba 75% och sköta allt annars så skulle hon anmäla mig till de sociala myndigheterna. Och hon är en väldigt manipulativ lögnare så har jag inte haft något alternativ.
Antingen jobba och slita och hålla käften eller riskera vårdnaden om mina barn ifall det skulle bli skilsmässa.
Det är först de sista fem åren som vi har haft ett verkligt äktenskap. Maken lär sig så sakta och det tar tid att komma ur en sådan manipulativ, dominant människas grepp. Han har valt mig utan att jag ställt ultimatum och det känns bra, för jag älskar den människa som finns längst därinne utan hennes inflytande. Men det är många års lärdom han har att ta igen av livet nu. Men han jobbar på det. Men han har inte träffat sin mamma på fem år. Men varje gång han pratar i telefon med henne så håller jag på att svimma och får ont i bröstet av ren stress.