Vill ni höra om min födelsedag som jag inte firade Alternativ

[Eva i Skåne]

Fylla femtio? Jag? Näää!!! Inte alls nåt som känns som nån större hit
Redan i somras bestämde jag mig för att inte fira dagen i november. Jag tänker fortsätta vara 49 sa jag. Åtminstone fram till sommaren för då vill jag ordna en fest i stugan. Trädgårdsfest kan man ju inte ha i november...

Redan för en vecka sedan började det trilla in gratulationskort, med pengar , från ett par äldre släktingar. Sen kom min odla-väninna på besök förra helgen och hade blommor och fina trädgårdsböcker med sig, vad annars .
Fler blommor hann jag få innan dagen D var inne och igår massor av post, mail, pm och sms. Tack alla snälla som tänkte på mig trots att jag snuvat er på kalaset . En del av er har en inbjudan att se fram emot nästa sommar....


Vad gör man då när man fyller jämt och inte vill ha nån uppvaktning och inte vill lägga pengar på nån resa?
Jo, min man tog ledigt och vi planerade att åka till Köpenhamn och strosa och äta gott och sen på kvällen vara tillbaka på svenska sidan och gå på teater.
Och hur blev det?
Den kallaste, stormigaste och snöigaste dan vi haft hittills på säsongen. Vi ger oss iväg till tåget som ska ta oss genom tunneln till andra sidan sundet.
Kabelbrott Inga tåg går Ersättningsbussar ska komma..... Jaha. Ett snabbt överslag fick oss att inse att så mycket folk som det stod redan och väntade så skulle vi inte komma med de närmaste fem bussarna Så var det med den Köpenhamnsturen.
Ingen katastrof, men oturligt. Dock hade vi en trevlig dag på svenska sidan, åt gott och tog en liten biltur (fruset hade vi gjort tillräckligt när vi var vid stationen). Sen hann vi hem och ta det lugnt en stund innan det var dags för teatern.

Teatern vill jag berätta lite om. Det var ingen tjusig galaföreställning, men MYCKET bra!
I Malmö finns det en teatergrupp som heter Moomsteatern och som består av förståndshandikappade ungdomar som studerar på teaterhögskolan. Så duktiga dom var, vilken glädje i spelandet
Vill ni läsa mer om dom så läs här och här
Och ni som har möjlighet kan gott göra ett besök och se deras föreställning. Detta var första gången jag såg dom, men det ska inte bli sista.


Så var det med födelsedagen för mig som fortfarande är 49...... nästan

[Gillan]

Synd att ni inte kom iväg till Köpenhamn, men ni verkade ganska nöjda ändå om jag förstod dig rätt


Och visst kan man ha knytkalas när man fyller jämnt. Inte bara för att man inte skulle ha råd, utan helt enkelt för att det blir en massa spännande överraskningar och extra kuliga samtalsämnen.

Detta har inget med knytkalas att göra, men kanske ändå, litegrann:

Vi ingår i en ganska stor umgängeskrets som umgåtts sedan vi var småbarnsföräldrar ( typ i hundra år nu ).

När vi började fylla jämnt, i 20-års-åldern, startade alla vännerna en insamling till present, bestämde dag för firande ( den hyllade hade ingen talan alls ), samt kom överens om ett tema vi skulle klä ut oss i. På den bestämda dagen ( som fortfarande var hemlig ), Kidnappade vi den som skulle firas. Det kunde vara på samma dag, veckan innan eller veckan senare. Det gick aldrig att räkna ut i förväg. Klädde även ut den " stackarn " och skämde ut honom/henne inför hela bygden. Självklart fixade vi all mat och dryck också.

Detsamma har vi gjort inför äktenskap/bröllopp ( jo, jag vet att det kallas svensexa/möhippa då ), om nån fixat körkortet eller precis vad som helst som vi tyckt ha vart en anledning att fira.

Så har vi hållt på fram till i ca 40-års-åldern. Och vi har haft så fantastiskt kul. Alla förberedelserna har väl i sanningens namn varit de roligast. Speciellt då vi gjorde stora plakat med bilder från hela deras liv och kommenterade dem med små texter. Det går inte riktigt att beskriva, det måste upplevas

Poängen med det hela, har i alla fall varit att vi kom överens om, redan som väldigt unga, att den som ska firas, den ska inte behöva göra ett dugg! Den ska inte behöva känna sig som ett utskitet äppelmos när det väl är dags att firas

Hoppas du får ett riktigt skönt kalas när det väl blir sommar Eva

Jag önskade mig också högt och tydligt vad jag ville ha, likväl som jag försiktigt talade om att jag inte ville ha prydnadssaker. I min bokhylla vill jag ha böcker . Och precis alla hade lyssnat. Tänk vad enkelt det kan bli om man bara talar om hur man vill ha det