...om man har lyckan att se masken...
Lycka och lycka? Fan vet för vem. Katten förmodligen, fast han verkar totalt oberörd. Jag ryser fortfarande när jag med fasa förstår att det är något organiskt jag har funnit på katten. Det är kroppsvarmt och till sitt väsen som klibbig spaghetti och plötsligt lyfter en del av... iiiiiiiih åh jag får panik.
Jag klarar av tvestjärtar, loppor, fästingar, spindlar, gråsuggor, myror, tusenfotingar, silverfiskar - men jag klarar inte av inälvsmask. Jag har själv varit smittad flera gånger av både inhemsk och mera exotisk art, och det var inte kul varken för masken eller min omgivning
Att det finns så många olika preparat tyder ju på att det är ett vanligt problem, naturligtvis vet jag om att de kära kräken kan vara fulla med äckelpäckel - men jag blundar och vill inte veta det! Jag har haft katten i över ett år nu och har aldrig avmaskat honom, fast jag vet att han är en fena på att fånga sorkar. Han kommer ju till och med hem med dom och visar upp dom för både mig och hunden. Jag är jätteimpad, men hunden verkar tycka att det bara är larv och nonchalerar de arma krakarna.