Ska jag jobba eller stämpla? Alternativ

[ester]

Hade redan tackat ja till deltidsarbete genom bemanningsföretag. Hade ingen aning om att man inte fick stämpla upp till heltid. Nu har jag, förutom att jag måste betala tillbaka ett par veckors ersättning då jag stäplat upp, att bestämma mig för om jag vill jobba utan att stämpla upp eller stämpla utan att jobba

Nu är frågan om vad jag ska göra. Jag vill ju jobba och det är därför jag tackat ja till att jobba på bemanningsföretag utan betald semester. Jag har 50% plus mertid. Det blir i värsta fall 600:- mindre än full a-kassa så ekonomiskt överlever jag. Men vad händer om jag blir arbetslös igen eller gravid eller långtidssjukskriven? Då räknas min nya ersättning efter en 50%-ig anställning!

Ska man tänka så långsiktigt eller bara leva i nuet? Ska jag fortsätta att jobba och avsäga mig a-kassan eller ska jag avsluta mitt nya halvtidsjobb och fortsätta att stämpla? Det finns f.ö. väldigt få jobb för mig att få i min branch och jag behöver antingen plugga lite till eller ta ett "allmänt jobb" (utan speciella utbildningskrav) och då sänka min inkomst.

[ester]

Jag tog jobbet ändå. Blev jättebesviken då den elaka personalchefen inte ens var villig att diskutera kompromisser som kunde göra livet lättare för oss som hon vill hyra in. "Det finns andra" var svaret. Trots att både vi och hon vet att det inte gör det. De har letat i flera år utan att hitta nån, vare sig inom företaget eller utanför. Jag har varit här i 14 år (!!!) till och från. Först som anställd, sedan bytte jag jobb och efter ett par år bad de min nya arbetsgivare att få hyra mig, sen gick företaget jag var anställd på i konkurs och sedan dess har jag varit timvikarie. Jag är evigt trött på att bli så dåligt behandlad, men i min branch finns inga jobb. Iallafall inte med min lön och jag får väl erkänna att jag har en ganska bra lön.

I framtiden kommer det att bli tufft. Nästa gång jag blir arbetslös blir det inte roligt. Och vi får tänka minst en gång extra om vi ska ha ett barn till. Inte när utan OM. Och jag är ju inte så ung längre heller...

Allt är väl inte pengar. Självkänslan är inte den bäsa när man är arbetslös. Bara att i sociala sammanhang behöva presentera sig som arbetssökande brukar ju vara en "party-killer". Nu kan jag presentera mig som deltidsarbetande. Dessutom slipper jag skicka arbetsgivarintyg varannan månad, slipper be om lov för att få studera på deltid, slipper hotfulla brev från a-kassan och jag slipper redogöra för min arbetsförmedlare vad jag gör och vad jag tänker göra i framtiden. Jag är nu FRI! Fattig, men fri!

Funderar på att starta nån e-handelsaffär för att dryga ut ekonomin med. Ska läsa en kurs på högskolan i vår, på distans.
Ekonomiskt går det utför, men det får väl gå. Jag börjar bli van. Jag har ju ändå något som är mycket, mycket viktigare än ett heltidsjobb. Min man, min dotter och våra husdjur!!!