Jag är universums "bängaste" mamma, tonårsmammans vardag Alternativ

[netaave]

Jag är så fruktansvärt hemsk att jag bara inte kräver av min dotter att hon ska gå i tid till skolan på morgnarna jag kräver att hon ska göra bra ifrån sig när hon är där också, vill se bra resultat på prov m.m. ja jag till och med hotar med att hon får dra ner på dansen om hon inte visar upp bra resultat i skolan.
Då tittar hon på mig med tårfylld blick och säger "jag tar livet av mig om jag måste sluta dansa" varpå jag säger "utpressning köper jag inte och desto större anledning att plugga då, för vi älskar dig och vill ju ha dig kvar och du vill ju fortsätta dansa."
Någon som känner igen sig?

[svinpäls]

Säg det till en 13-åring som i sina egna ögon kan allt, vet allt och som själv anser sig vara stor. Då får du bara höra hur hopplöst ute och omodern du är och att "du fattar ju ingenting", om inte unga fröken blir helförbannad och slänger en dörr i fejan på dig.

Låt henne få vara "stora damen" om hon vill, i kontrollerade miljöer där man kan hålla ett öga på henne och lära sig vett och etikett istället för att försöka tvinga henne att vara barn, det är ju uppenbart att hon vill försöka vara kvinna (och nej, det blir hon inte bara för att hon vill eller tycker det själv, men hon måste ju få försöka i skyddad miljö). Det gör henne inte till en lolita, utan till en ung, blivande kvinna som vill försöka testa sina vingar.

Hindrade du småbarnen från att öva på att lära sig gå bara för att de kanske skulle falla? Nej, man stödjer dem och håller i dem lite, så de får öva utan att slå sig istället.

Det är bättre att låta henne få försöka vara kvinna i en miljö där man kan hålla henne under diskret uppsikt så inget händer än att hon ska smita iväg och laborera på egen hand och råka illa ut.

När är man nog stor att börja öva? Femåringen som vill ha string, sjuåringen som vill ha vadderad top....barn ska vara barn och det är vuxnas ansvar. Håller med reserv att det är dubbelmoral att hon får ha topp på båten men inte på dansrestaurang. I så fall ska man lära henne klädkoder och inte säga hon är för ung.

Istället för att göra stor sak av det kan man ju lyssna på den unga människan själv. Vad har hon för skäl till att vilja ha plagget i fråga, resonera med den unga och försöka nå ett samförstånd snarare än att bara köra över henne. Regler är bra, absolut, men ungdomarna måste ju vara med på vad och varför också. Det är iaf min åsikt.

Lära sig klädkoder, vett och etikett, gott uppförande och allt sådant tycker jag alla borde få - men bevisligen är det inte så, det ser jag hos alla unga jag träffar som inte har en aning om hur man uppför sig.

Inte för att det är så här, men det finns vuxna som inte bryr sig alls om vad deras unga har på sig eller för sig. Det är oansvarigt.

Tyvärr är dessa argument i dag inte hållbara.

Barn och ungdomar tvingas ta ett alldeles för stort ansvar för sig själva och sin vardag idag.

Det finns en orsak till att allt fler barn mår dåligt och lider av psykiska besvär.

Dom tvingas många gånger in i en vuxenvärld, som dom inte är mogna eller redo för.

Som förälder är det JAG som bestämmer, när mina barn ska få lösare tyglar.

När dom är redo för mera ansvar får dom det.

Att lyfta ansvaret för sig själv från barnens axlar är inte att hämma dom,

det är att skydda dom, tills dom kan klara ansvaret själva.

Frihet under ansvar, är en bra paroll samt att fritiden kommer EFTER läxor

och skolarbetet, inte tvärt om.

Visst protesterar dom också, men dom är samtidigt nöjda med att

ansvaret fortfarande är mitt.

Dom testar gränser som alla barn gör.

Då är gränserna viktiga och ska vara tydliga, så inga tveksamheter råder.