Tråkigt nog så kommer han aldrig igen.
Ingen vet om han ens hör eller ser efterom han inte reagerar alls
på tilltal. Han är i sin egen värld...
orolig... i sitt gamla yrke ser det ut som.
Måste ha ständig vak pga oron.
Tragiskt är det att från en stund till nästa... vara borta fastän inte död. Så skrev jag i mellandagarna ang makens yngre bror (snart 63 år) som fått
sin sjätte Stroke. Läkarna förklarade att hjärnbarken var skadad och att han aldrig skulle bli bättre än så som han var då.

Nu är situationen en helt annan.

Idag mår han bättre än han gjorde före den senaste.
Han kan äta själv, har bättre minne... minns också alla i hembyn, vad de jobbar
med osv, går kortare bitar utan rullator, närminnet verkade helt OK
säger maken som varit hos honom i ett par timmar idag.
Så... inte kan man lita på läkare alla gånger.
Det var en enorm chock och sorg för familjen att få beskedet
att han var "borta" för tid och evighet.