Medlem
Antal inlägg: 556
Medlem sedan: 19-04-2006
Medlem nr: 7 452
När man förlorar en älskad familjemedlem gör de lika stort hål om de dog i förtid eller efter ett liv så långt att de går på "övertid" Vi förlorade vår chihuahua i februari i fjol - han blev 16 år och två veckor. Då har man hunnit "växi ihop" otroligt mycket och en gammal - lite knaglig hund har egenheter som gör att man inrättar sitt liv efter.
Eller vårt gamla halvblod . . . Att förlora henne är bland det värst jag varit med om. Hon var född 1971 och vi förlorade henne 2001. Vi hade kamperat ihop sedan söndagen den 25 september 1977.
Nej, sorgen kraft har inget med de fyrbenta vännernas ålder att göra. Det handlar nog mer om vilken relation man haft skulle jag tro. Sedan känns det nog ofta på olika sätt om vännen försvinner tidigt eller sent i livet.