Stötte på Ulf Brunnberg på en krog. Vi var nog lika påstrukna båda två och fick väl inte så mycket vettigt sagt, men han är säkert sympatisk som privatperson. Man är bästis med hela världen när man är lagom salongsberusad. Han är iaf lite svårbegriplig när han är onykter (det var nog jag också i hans ögon).

Hade jag varit spik nykter och lite äldre och förnuftigare hade jag aldrig gått fram och börjat snacka med honom öht. Just då verklade det logiskt...