Mina barn är idag vuxna och utflugna sedan flera år tillbaka men helt klart har de under sina år de bodde hemma fått kramar men även minst lika viktigt min tid för att lyssna på varje barn. Idag blir det inte kramar lika ofta av förståliga själ, de finns ju inte nära mig för jämnan. Men jag försöker ännu ge varje barn av min tid, där jag verkligen tar mig tid att lyssna på dem och de saker de har att säga och kanske oroar sig över. Barnbarnen har kommit och de är lika viktiga för mig och helt klart får de kramar av sin mormor/farmor så mycket jag bara kan och även de försöker jag ge av min tid. Lyssna och förstå och ibland vara en medlande hand mellan föräldrar och barn.
Men visst finns det barn idag tyvärr som inte får kramar av sina nära och kära, ser det dagligen i mitt jobb mitt bland barn och då får man som vuxen i den världen ge de kramar som någon annan vuxen skulle haft ork att ge dem.
|