Instämmer - du har blivit med katt

en sån söt en

jag har själv en skogkatt-blandis, helröd från ett katthem. Ville egentligen inte ha en ny efter att min älskade svartvita bondkattpojke dog i cancer förra året men anmälde mitt intresse för en ny katt mest för att tonåringarna längtade efter en ny...Nu är jag jätteglad att vi fick honom, han var ett vanvårdsfall, mannen hade mer än 20 katter i en liten lägenhet. När han fick hjärtinfarkt och ambulansmännen kom trodde dom inte sina ögon... : Dom katter som klarade sig var osociala och det tog flera månader tills han tinade upp (han låg på vår säng i en!!! månad (och vägrade titta upp) med allt vad det innebar dvs kiss och bajs i sängen flera gånger varje dag, urk ... . Nu är han världens gullegris, bara när man närmar sig honom framifrån blir han fortfarande rädd. Från början var han livrädd för män och personer med skor på (hade nog blivit sparkad, hans bröstkorg var lite intryckt och han hade i flera månader ett pipljud från lungan, bajade blod mm...

Nu är han ett praktexempar stor och ståtligt, inte ens grannen som egentligen inte gillar kattbesök kunde vara arg på honom i längden när han grävde i hans rabatter
Vänta inte på mirakel. Du är själv ett mirakel.
Henry Miller (1891-1980)