CITAT (askar @ 15-02-2007, 21:32)
Visst är det så. Samtidigt som jag också de senaste åren reagerat
över att det alltsomoftast sjungs på engelska, fastän det är i Svensa kyrkan.
Vi som inte tillhör den yngre generationen och som inte är så väl bevandrade i andra språk... känner ingen större samhörighet längre. Tyvärr:(
Ett otyg. De få gånger jag varit i kyrkan på senare tid (är fortfarande medlem) har jag dock mestadels hört, och tyst deltagit i, svenskspråkiga sånger. På bröllop exv har jag dock hört profan engelsk musik, men det är rätt ok, i den mån profan musik kan anses vara ok i kyrkan. Jag anser profan musik är ok, oftast, men det finns såklart gradskillnader där också. En genuin anhängare av den store poeten Eddie Meduza kanske kan få svårt att hitta en lämplig sång att spela på bröllopet måhända.
Jag är ingen anhängare av gospel heller, även om det finns bra sådan, och där svämmar det ju ibland över av det utrikiska språket från väst. I slutändan är det väl prästens sak att bestämma kanske.
Ett favorithatobjekt är julsånger på engelska, som det dräller av i TV och radio.
Nåja, för att återknyta till ämnet för tråden, det är rätt rimligt att endast medlemmar i Svenska Kyrkan kan få begravningstjänst i kyrkan. Möjligen tycker jag att de olika samfunden bör ha någon deal med varandra så att en exempelvis en katolik boende på en viss ort kan få begravningstjänst lokalt även om ingen katolsk kyrka finns på orten. Men det är samfundens sak att bestämma.
Sen får man såklart vara flexibel. Om det trista sker att ett barn dör, som inte råkar vara medlem i kyrkan, så bör kyrkan -om de anhöriga önskar- kanske tillåta en begravningstjänst. Det kan ju vara så att det är väldigt viktigt för många anhöriga (mor-, farföräldrar kanske) att det blir en 'riktig' begravning, även om det för föräldrarna inte varit viktigt att barnet varit med i kyrkan.
För övrigt är sockenföreningar kul.