Jag blev himla arg över Mark Lewengood som i SvD (i lördags, tror jag) helt nöjd berättade hur han plockar fickorna fulla med sticklingar. Nu kanske ännu fler människor tycker att det är helt OK att bryta av kvistar och skott i växtaffären? Hans motivering: den fåniga vidskepelsen att de tar sig bättre om man stjäl dem. Varför sprider man såna irrläror?
Så undrar jag om dom som knycker sticklingar faktiskt har sin bästa sekatör med sig, så snittet blir snyggt? Eller sliter dom av en liten bit av plantan? Plantan som sedan ska säljas, om det går. Eller slängas, för att ingen vill köpa en skadad planta.