Min arbetskamrats katt blev 19 år och han var lite tröttare och segare mot slutet men definitivt mycket piggare än vad jag skulle kunna förvänta mig i den åldern.
Det är väl någon sådan gräns att om katterna väl överlever dom första åren så kan dom bli rätt gamla. Jag övertog en katt från Kattjouren för 9 år sedan och då var den lilla rädda skruttan 4 år. Hon var livrädd de första åren, vågade sig inte fram på dagarna och man såg henne aldrig. Vi funderade starkt på avlivning (hade tom beställt tid) för vi tyckte att det inte var något givande liv för en katt. Men vi gav henne en chans och hon fick flytta med ut på landet. Hon trivs suveränt!!!
Hon har varit ute på trappan och nosat på världen, men i övrigt är hon helt annorlunda. Hon har hela ovanvåningen för sig själv, hon springer runt här som en galning och leker, välter ner saker och jagar allt hon kan. Så att ha gått från att vara osynlig och döds-dömd är hon nu barnslig, kelen och otroligt pigg.... Jag kan knappt fatta att "skrället" är 13 år! Hon är piggare än våra två betydligt piggare katter.
Sorry, blev kanske lång utläggning som inte har med ämnet att göra

, jag kom osökt att tänka på henne eftersom hon springer och kelar med mina ben när jag skriver detta...