Jag kom på en sak till... Kanske inte riktigt hör till denna tråd, men vill ändå säga det...
Tänk så svårt det är idag att finna sann kärlek till och från en annan människa. Vi lever så oerhört mycket utanför oss själva, och tappar bort vilka vi är - eller kanske aldrig ens tar chansen att ta reda på vilka vi verkligen är. Vi ska ha en partner som ser bra ut, som har de rätta kläderna, har ett bra jobb, inga laster, de rätta prylarna m.m. Om någon då kan skatta sig lycklig att finna den "rätte/rätta" (eller åtminstone den rätte just nu...

) ska vi då döma ut det bara för att personerna är av samma kön? DET är galet, tycker jag!
Nä, LÄNGE LEVE KÄRLEKEN! tycker hon som i alla fall FÖRSÖKER leva inifrån och ut, i stället för tvärtom som är så populärt men samtidigt destruktivt...