Litet off topic, men jag vill berätta om en intressant betraktelse. Ni som inte är intresserade av religion kan se förbi detta inlägg!
Jag gick en ledarkurs i kyrkan nyligen, och vi pratade om våra gudsbilder (alltså hur man själv uppfattar Gud). Kursläraren sa att man kan prova att tänka på personerna i Katthult Lönneberga om man vill reflektera kring sina gudsbilder.
Emils pappa: Jagar Emil för jämnan med spiskroken och sitt "Förgrymmade unge!!!" Han representerar bilden av en ondskefull Gud som bara förebrår oss för våra synder.
Emils mamma: Förefaller först förlåtande, men dock har hon ju sin lilla svarta bok där hon skriver upp varenda hyss Emil gör, och där finns de alltså förevigade för tid och evighet. Hon representerar bilden av en dubbelmoralisk Gud som verkar förlåta men i grunden ändå aldrig glömmer våra synder.
Lina: Tycker egentligen inte om Emil alls, och blir jätteglad när man i Katthult startar en namninsamling för att få bort Emil från Katthult. Hon representerar bilden av en Gud som inte bryr sig om oss människor.
Alfred: Känner till alla Emils hyss, men säger ändå bara: "Äh, nu går vi och badar, Emil". Han representerar bäst bilden av en kärleksfull och förlåtande Gud.
Intressant pedagogisk användning av Emil i Lönneberga, tycker jag. Och det kan ju tilläggas att Astrid Lindgren växte upp i en kristen miljö, vilket ju märks ofta i hennes böcker.
Redigerat av Castea: 09-04-2007, 19:58
|