Oro, Ge mig råd Alternativ

[oim]

[size="2"][/size]

Jag är så fruktansvärt ledsen.

Det är så här, att min mamma (96 år) som bor 23 mil från mig, har legat sjuk i två veckor på ett korttidsboende.
Det var meningen att hon skulle flyttas till ett servicehem, men dagen innan hon
skulle flyttas fick hon en stroke. Hon blev förlamad i hela vänstra sidan. Hon varken äter eller dricker. Hon får lite vätska genom ett sugrör.

Jag och Stig (min sambo) samt vår lilla valp Mio var uppe hos henne i onsdags, för hon hade ropat på mig. Jag satt hos henne i närmare tre timmar innan vi körde hem. Jag hade helst velat stanna, men jag tänkte att det kan ta lång tid
innan mammas hjärta slutar att slå.

I går fick jag ett meddelande av min syster (som kan vara hos henne eftersom hon bor i Jönköping) att hon blivit sämre.
Givetvis blev jag väldigt orolig och ledsen. Jag talade om för min syster att jag gärna ville komma upp.
Jag tänkte då bo i mammas lägenhet. Men min syster ville inte att jag skulle komma, hon hade
ringt efter sin dotter i Stockholm som hon ville ha hos sig.

Jag tycker hon tänker så egoistiskt. Det hade ju varit en självklar sak att hon och jag hade turats om
att vara hos mamma.

Nu får jag gå här och vänta på det ödesdigra samtalet.

Snälla ni som läser det här vad ska jag göra för att inte må så dåligt?

Gunsan

[mamamaggan]

Håller fullständigt med de andra. Åk du till din mamma, det är din mamma också. Vem ska få hindra dig att vara hos din mamma?!

Att du och din syster är osams är inget du ska fästa dig vid nu . Det får ni reda ut senare , om det nu går.

Skickar lite tröstekramar till dig i en svår stund.