CITAT (Emser @ 03-12-2003, 21:39)
så detta bevisar nog bara att när man väl finns inne i systemet så får man den hjälp man ska ha - även om man kanske inte alltid hade förväntat sig den. Det svår är nog kanske att komma in...[/color]
Håller nog med dig. Det svåra är att komma in.
På akuten i vårt landsting så är du inte "inne i systemet" och kommit till vården förän du träffat en läkare. Metoden med att uppfostra patienterna till att inte komma till akuten i onödan har pågått från och till i många år.
När min yngsta son var fyra år ramlade han och slog tänderna genom läppen. Det var blod överallt. Badrummet,hallen , köket. En bit av läppen stod rakt ut. Jag var ensam hemma och tryckte en handuk mot läppen packade in sonen och storebror i bilen och åkte till akuten.
Väl inkommen där skulle jag nekas vård åt sonen. På en och en halv meters håll konstaterades att jag inte skulle komma och besvära akuten en söndagskväll för småblessyrer. När det gäller mig själv är jag lite snälll men när det gäller mina barn så blir jag som en tiger.
Jag KRÄVDE att få sonen bedömd av läkare. Fick svaret att då skulle jag minsann få vänta för de sysslade inte med småblessyrer.
Jag åkte in kl 16.30. Vi fick sannerligen vänta. För en gångs skull var det lågsäsong på akuten . Patienterna var fåtaliga. Läkare och sköterskor satt långa stunder och fikade och tittade på TV. Så fort jag närmade mig deras krets som satt och tog det lugnt så for det upp ett biträde och motade in mig på rummet. Läkarna var fullkomligt omedvetna om situationen.
Halvtolv på natten så kom läkaren in och undersökte sonen. Frågade när det hände. Jag talade om att det hänt kl 16.00 på eftermiddagen. Jag erhöll då en rejäl utskällning av läkaren eftersom han tyckte att skador skulle sys så snart det var möjligt. Berättade hur det var och övrig personal blånekade. Inte hade vi suttit "så länge". Min undring tillbaka var att de två barn som var fyra och sex år gamla skulle normalt ha ätit kvällsmat badat för att ligga nerbäddade isängen klockan sju. Undrar om det var självvalt att vi satt på akuten halv tolv på natten med ett skadat barn som fortfarande inte fått vård.
Ännu värre var att skadan var mycket värre än det såg ut. Det var inte bara läppen utan det behövdes sys inne i munnen också. Inte roligt på en fyraåring. Detta är fjorton år sedan men situationen har inte förändrats.
Likadant var det när min man var sjuk och jag inte skulle få varken ambulans ellr sjukvård till honom.
Jag KRÄVDE ett få en ambulans. Tog namn på den sköterska som nekat. Talade om att jag skule gå och väcka två grannar och få hjälp att bära ut honom till bilen och att jag skulle köra in honom till akuten. Fick jag inte hjälp att bära in honom från bilen till akuten så skulle jag ringa efter två taxi och betala cjaufförerna för att få hjälp att bära honom in eftersom jag själv var ryggskadad och inte orkade lyfta en fullvuxen karl.
Efter den tiraden skulle jag få ambulans. Det tog två timmar innan den kom. Ambulansen lämnade vår bostad halvfyra på morgonen. Jag körde i egen bil till akuten och var där inne klockan fyra på morgonen. Ingen bedömde honom utan vi fick på samma uppfostringsvis vänta i ett rum. Läkaren låg och sov. Trots flera påstötningar kunde jag inte få fram en läkare. Det var ju bara influensa så vi hade inte på akuten att göra blev svaret.
Klocka sju på morgonen när det var byte av personal så var jag återigen ute och försökte få uppmärksamhet till min man. Fick då svaret av den nya
dagpersonalen att vi hade ju inte kommit in förrän tio i sju och tio minuters väntan fick vi faktiskt stå ut med när det var ett vanligt influensafall.
När jag påpekade att vi varit inne sedan innan fyra så fick jag veta att vi ljög. Dessutom så skulle läkarna först gå ronden på observationsavdelningarna där det fanns patienter som var sjuka på riktigt. Sedan skulle de äta frukost. Så någon gång efter klockan nio skulle han komma under läkarvård. Om ni läst tidigare inlägg så fick min man akut blodförgiftning pga av att han inte kommit under vård i tid.
Jag har fått tipset att anmäla. Men hur skall man kunna anmäla när de ljuger i sina journaler. När de säger att en patient kom in tio i sju i stället för klockan fyra på natten. Allt för att lära patienter att inte besvära i onödan och för att låta läkaren som hade jouren sova ifred. I rummer bredvid vårt låg en patient med kramp i gallgångarna som kom för smärtlindring och hon hade legat sedan klockan ett. Hon låg och skrek av smärta hela natten (vidrigt att bli behandlad så tycker jag)
Det finns flera såna här saker. Vi har nu bestämt i familjen att om vi nu skulle behäva akut sjukvård igen så skall vi :
Närvara hela famljen som vittnen.
Ta med block, penna, digitalkamera med klocka och datum och själva dokumentera tidsförloppet.
Ta namn på den personal som nekar oss vård.
Vi skall ha telefonremiss från vår vårdcentral för att få komma in på akuten.
Om vårdcentralen inte svarar och vi inte blir insläppta genom dörren på akuten pga avsaknad av remiss så kommer vi att ringa tidningsreportrar för att komma och dokumentera det hela.
Med etta underlag så kommer vi att anmäla.
Jag tänker f...nimej inte vara så snäll att någon av min anhöriga mister livet pga akutvårdens uppfostringsmetoder.
Hoppas man håller sig frisk.
Hellre rik och frisk än fattig och sjuk. Önskar bara att det vore lätt att ordna.
jag är lite orolig för framtiden, Kommer vi att få någon sjukvård?
27-11-2003, 14:47
