Vad roligt att hitta en tråd om Curry- och Hartmannlinjer här! Och ett så passande ställe! Det blev ju att plocka fram mina gamla metallpinnar som legat bortglömda i en skrivbordslåda några år. Ett gammalt minne kom upp i huvudet så det var bara att prova igen, lite ringrostig men dock. Och jajamänsan! Tack för tipset/påminnelsen! Nu vet jag varför min Bonica inte vill växa! Den är planterad vid ett Hartmannkryss (ja, Hartmann, inte Curry)! Det var gräsmatta där förut. Jag får leva med att rosen aldrig kommer att bli storväxt men den lever ju... - och minirosor är också vackra.
Ruda: apropå din skepsis mot slagrutor och slagrutemän och det här med var vatten är mest lättillgängligt. Säg att du skall borra en ny brunn och det kostar 10.000:- att borra 10 meter och 15.000:- att borra 15 bara för att ta ett exempel. Kostar sen slagrutemannen 500:-, ja då är valet lätt! Man borrar helt enkelt inte bara på måfå, det finns inte en enda person som är villig till det. Du kanske kan tänka dig slagrutemannen som en "förstudie" som kan betala sig? Och förr fanns inga elektroniska apparater man kunde använda sig av. Man fick hålla till godo med folk som hade elektroniken "inom sig" så att säga.
Nej, det är inga tillfälligheter. Det finns människor som har "elektroniken" inom sig vare sig dom vill eller inte (sambandet el/vatten är välkänt). Min dotter tex klarar inte av att ha apparater runt sig med för mycket elektronik. Eller rättare, apparaterna klarar inte att vara i närheten av henne. Dom går sönder. Och det är inte för att hon avsiktligt hanterar dom klantigt. Det gäller allt från klockradio till mobiltelefoner, alla går dom sönder på ett "mystiskt" sätt en kort tid efter att ha varit nära henne. Nu är hon nog den största skeptikern av alla. Jag har försökt säga ngt om det här med att ha ngt inom sig till henne men icke - inte hon. Det är helt enkelt dålig kvalitet på grejerna säger hon. Sen kan vi ha haft dom hemma hos oss fullt funktionsdugliga ett par år men att hon skulle ha någon personlig påverkan på en död tingest, icke. Fast jag tror att det är så. För flera år sen, i knappt vuxen ålder (ca 21), när hon precis flyttat hemifrån, var hon ute och promenerade av sig en förfärlig ilska (en kille kom inte till en träff och hon har ett sjusärdeles humör ibland) och råkade gå under en högspänningsledning. Hon gick utefter den några minuter. En halvtimma senare fick hon sitt livs första epileptiska anfall, ett s.k. Grand Mal (man krampar och blir medvetslös). Någon som såg henne ringde efter ambulans och hon hamnade på sjukhus där epilepsin konstaterades och utreddes grundligt. Ingen saklig anledning kunde konstateras. Hon har drygt 15 år senare fortfarande kvar epilepsin och kommer troligtvis att få medicinera livet ut mot effekterna men hon har inte haft några större anfall därefter, tack och lov, bara mindre. Andra får tro vad dom vill, jag har min teori klar för mig. Hon är en gudagåva i mina ögon, det är hon, men hon har lite svårt att gå ihop med modern teknik.
Lite OTT men ändå inte. Det finns saker vi inte kan förklara på ett vettigt sätt men som vi ändå får leva med. Allt hänger ju ihop! Sambandet el/elektronik/människan är ett alldeles extra spännande område.
--------------------
Rensar ogräs i sydligaste Bohuslän, ett blåshål i zon 2-3
|