En sak som min gamal växtodlingslektor lärde mig var att verkligheten varken är svart eller vit. Det finns så många nyanser. Och att statstik är den enda vägen till faktisk kunskap under förutsättning att man läser förutsättningarna. I annat fall är statistik en av de tre klassiska lögnerna dvs lögn, förbannad lögn och statistik.
Ju äldre jag blir och ju mer jag läser så inser jag att jag nog instämmer i hans synsätt.
Saxat ur aftonbladet:
CITAT
Om man odlar potatis på en hektar mark räcker energin i maten till 22 människors behov. Men om man istället använder sin hektar till att producera kött räcker energin bara till en enda person. Det säger sig själv att om köttkonsumtionen ökar måste också produktionen öka. Varifrån ska man få all mark som krävs till detta? Ett svar är från regnskogen. Fram till 2002 har 22 500 kvadratkilometer regnskog – en yta större än Skåne, Blekinge och Halland tillsammans – skövlats för att odla sojaprotein att mata köttboskap med.
Exemplen kan göras många. För att producera ett kilo potatis krävs till exempel 500 liter vatten. Men för att producera ett kilo kött krävs hela 100 000 liter vatten. En person som äter en köttdiet konsumerar indirekt 15 gånger mer vatten än en vegetarian. Detta ska sättas i relation till den globala vattenbristen – kanske världens största hälsoproblem. Sedan andra världskriget har det varit 84 väpnade konflikter om vatten runtom i världen, och FN uppskattar att det finns runt 300 potentiella konflikter kring vattenbrist.
Om man bara ser till vattnet. En stut på 20 månader konsumerar ( nu har jag räknat väldigt negativt eftersom jag för länge sedan lämnat branchen) 20 månader x 30 dagar x 50 liter vatten ( detta är en mölk-kos konsumtion som är mycket högre än ett köttdjurs) = 30 000 liter vatten.
Skulle den indirekta vattenkonsumtionen vara för fodret dvs 70 000 liter / per kilo kött. Då har man glömt bort en viktig grej. Nämligen att vatten inte förbrukas i en växtprodution. Det cirkulerar. Nu har jag glömt bort ramsan men ungeför så här. Regn faller upptas av grödan (det var väl något om konsumtion av koldioxid också) och växten växer och ger avdunstning i form av syre och vätgas, som i sin tur ger regn osv. Det är inte att förbruka vatten det är att förvalta det.
Men siffrorna snurrar för mig enligt artikeln så skulle ett kilo kött förbruka 100 000 liter vatten x 600 kg kött på nämnda stut. Oj då jag blir alldelse snurrig. Det innebär att nämda stut skulle konsumera 60 miljoner liter vatten. Tillåt mig tvivla på artikeln och hålla med min gamla växtodlingslektor.
Förbruka vatten gör vi när vi använder rent fint vatten till att spola bort skit i toaletten med. Men visst, det finns reningsverk.
Så till att ett hektar potatis föder 22 personer men ett hektar till köttproduktion endast föder 1 person. Visst om man räknar teoretiskt och inte tar hänsyn till annat. Dvs mycket av den mark som används till djurproduktion dvs beteshagar inte lämpar sig att odla på. I så fall så använder man inte denna mark till något alls, den förbuskas och växer igen eller så planterar man granskog på den och då hjälper vi till med försurningen i stället.
Men om vi i stället använder hagmark för sommarbete till djur så har vi gratis fött djuret i 5 månader av tolv. Då kan vi dra av detta i kalkylen. OM vi sedan ser till att vinterfodret förbättrar växtföljden och bibehåller marken friskt så förbättrar detta även kalkylen till fjurhållningnen fördel.
Så kan vi se vad olika produktion gör med marken. Dvs något av de mest markförstörande produktionerna som finns är faktist potatisodling. Den förbrukar mycket av jorden resurser och är väldigt gödningsintensiv. Det jag menar med förbruknign av mark är minsking av mullhalt. Det naturen lämnat som mull i marken under 800 000 är kan förbrukas under en mansålder. Sätter man in det i kalkylen så tycker jag nog inte att den är så förmånlig längre. Och enligt beräkningarna så skulle man då äta ett kilo kött per dag om man skulle äta det som ett hektar pruducerar i köttväg.
Hållbart lantbruk. Det är en god idé. VIsst kan du bedriva enbart växtodling och odla ekokogiskt med diverse gödninsgrödor. Men i längden är det inte hållbart. Faktiskt är det så att där jorden är som friskast så är det på de marker där djurhållning ingår i lagom proportioner ( dit räknar jag inte USA`s köttproduktionsrancher med 50 000 djur på mycket begränsad yta.)
Tar man bort halm fråm marken så minskar man mullhalten i marken lika fort som vid potatisodling. Hackar man halmen så förökar man ogräs, man får ofta mögelangrepp mm som kräver besprutningar.
I en djurhållningsproduktion så tar man bort halmen använder den som strömedel, låter gödseln brinna (minsking av ogräs) och tillför den till marken igen med ett microbiotisk liv som tillsammans med näringen gör att det växer bra.
Vad gäller sojan. De flesta vill inte ha den genmanipulerade skiten, inte i Sverige i alla fall. Och skövlingen trodde jag i första hand berodde på de rika ländernas invånares förkärlek till exotiska träslag i trädgårdsmöblerna. Och det är väl bra att man odlar landskapet man skövlat på exotiska trädslag så¨snart som möjligt. Annars skulle dessa utsättas för jorderosion och förvandlas till öken tämligen omgående. Fast jag tycker nog att det varit bättre ifall vi nöjt oss med betsad fusu i trädgårdmöblen och låtit regnskogen vara kvar. Deeutom finns det annat proteintillskott än soja. Soja används mestadels i mjölkproduktion. I köttdjursproduktion är detta för dyrt och dessutom onödigt. Så där faller det argumentet också.
Sedan kan jag inte låta bli att undra var de har mätt metangasutsläppet någonstans. Och är det relaterat till ytenhet också ?
Ifall man då mätt på de köttfarmer i USA där man har 50 000 nötkreatur i trånga utegångsboxar och skött dessa enligt priciper som definitivt inte skulle godkännas i svensk djurhållning så förstår jag värdet, men inte annars.
Så måste man alltid titta på vem som har skrivit artikeln. Vad har de för motiv. Är det att bli känd eller nåt annat personligt motiv. Så tillkommer journalisten motiv att kraftigt vinkla en artikel pga semesterns nyhetstorka mm.
Tillåt mig att tvivla både på artikelförfattarnas motiv, kunskaper och faktabakgrund.
Ursäkta att jag skrivit så långt igen, blev så engagerad
Bantningsmetoder, ett miljöhot!
24-07-2007, 10:24
