Slåtter Alternativ

[Piccante]

Idag var jag inbjuden på nästan årligen återkommande slåtter i ett naturrreservat Lite i senaste laget i och för sig för de flesta blommor hade blommat över mer än väl, så det blev inga bilder på ängen i full blom. Men bättre sent än aldrig, tyvärr är det allt för många ängar som inte slås allt längre. Men det var en trevlig erfarenhet ändå att vara med. Jag fick möjlighet att slipa min lie på en slipsten och vi fick en lektion i hur man ställer in lien så den blir individuellt anpassad efter varje person och ligger rätt mot marken. Den erfarenheten är viktig i sig, med vassa redskap och rätt teknik så går det så mycket lättare.

Nu återstår att ta det sista hemma på den lilla yta jag försöker återställa på föräldrarnas tomt. Har sått in lite ängsfrön där i år och hoppas att det blommar fler arter nästa år.

Bifogade fil(er)

 äng1463.jpg ( 165.3k ) Antal nedladdningar: 65

 

[ängsvädd]

Nu har jag fått svar av fjärilsexperten Göran Sjöberg, Ordförande i Gästriklands Entomologiska förening. Det är OK att jag citerar det här. Han slår f ö sin äng 1:a advent!:

Det är naturligtvis alltid en risk att man skadar larver och puppor när man slår, räfsar och kör bort
de avslagna örterna och gräset. Min uppfattning är dock att den risken inte är större på senhösten
än under augusti - snarare tvärt om. Puppor och övervintrande larver befinner sig inför vintervilan
oftast mycket väl dolda i det allra nedersta växtskiktet som man med normal räfsning inte får med
vid "höbärgningen". Man löper naturligtvis alltid en risk att trampa sönder puppor och larver i
markskitet men risken för detta är inte större på hösten.

Orsaken till varför jag förespråkar en så sen slåtter som möjligt är att många arter befinner sig i
larvstadiet långt in i augusti och t.o.m. september. Dessa bör då bli mindre störda vid en slåtter i
september än i augusti för att inte tala om slåtter redan i juli.

Nackdelen med att slå sent är närmast praktisk. Gräset och örterna lägger sig ofta, särskilt om
det varit kraftigt regn. Detta försvårar givietvis slåttern. Vill man dessutom nyttja höet till foder
åt djuren är ju en slåtter i september helt förkastlig då detta hö saknar det mesta av sin näring
och därför oftast ratas av får och nötdjur. Vi komposterar dock allt avslaget hö varför det senare
inte är något problem för oss. Jag tror att det mest är av praktiska skäl som man slår vägrenar
etc så tidigit. Det är då lätt att slå då gräs och örter står styva och upprätta.

Ytterligare en fördel som jag ser det med sen slåtter är att man då får betydligt färre problem
med sork under vintern i och med att ängen ligger "bar". Vid slåtter i slutet av juli eller början av
augusti hinner oftast gräs och örter åter växa upp så mycket att man kanske måste slåtta
ytterligare en gång med åtföljande skador på insektslivet. Dessa gröna färska "höstskott" kan
säkert också locka upp många larver som normalt skulle befinna sig i vila inför vintern. Det
blir i vart fall en "onaturlig" höstgrönska. Jag inbillar mig också att mängden frön från framför
allt ettåriga växter blir större om man slår senare. Jag tivlar på att alla arter hinner få till mogna
frön om man slår redan i juli eller början av augusti.

Jag ser det dock som viktigast att det runt ängsmarkerna finns öppen skogsmark där många
fjärilar föredrar att övervintra - där det finns naturliga gömställen för dem. Här växer också många
av de skogsgräs som flertalet gräsfjärilar lever av liksom alla violer som utgör värdväxter
för pärlemorfjärilarna. Jag bifogar några bilder nedan från min "fjärilsäng" med angränsande
öppna områden med ljung, skogsgräs och fina violmarker - ett eldorado för fjärilar. Jag har
noterat 51 arter dagfjärilar på denna äng.

Lycka till med era slåtterängar.

/Göran Sjöberg, Ordförande i Gästriklands Entomologiska förening.