Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          > Tankar.
          Adri-Anne
          Inlägg 19-12-2003, 09:07
          Länk hit: #1


          Medlem
          Antal inlägg: 814
          Medlem sedan:
          07-02-2003
          Medlem nr: 700



          En gång när jag inte kunde sova, kom jag att tänka på tiden.
          Hur definierar vi tiden och hur lång är den egentligen.
          Är den lika lång eller kort för alla?
          För mig är det händelserna runt omkring som påverkar min tidsuppfattning i mycket.
          Väntar jag på något roligt då kryper tiden fram, men är det något besvärligt och otrevligt får tiden en hisklig fart.
          Och när man var barn var ju tiden lång till allting. Tänk så länge det var till ett skollov, trots att det bara var några dagar kvar och när skollovet äntligen kom, varade det ju en hel evighet, på den tiden var ju tre månader en hel evighet. biggrin.gif
          Nu tycker jag att dess äldre man blir, dess fortare går tiden.
          Om jag då går tillbaka till barndomen och hur lång tiden var då, får jag mig en tankeställare. Är det så att vi definierar tiden olika i olika åldrar?

          Dess längre tid man har kvar av livet dess längre verkar tiden vara, men med stigande ålder blir tiden knappare och knappare.
          Och nu har man kommit i en ålder så man hinner inte mera än två hick, hick mellan vår och ny vår igen.
          Nu säger nog några, " Men vad bra, då har ni gamlingar alltid vår" laugh.gif
          Vad hade hänt om jag hade skrivit från vinter till ny vinter? biggrin.gif
          Men hur lång är egentligen tiden???
          Ett litet exempel.
          Jag har levt i nästan sju år tillsammans med, Farmor. Hon hade i tio, elva år levt tillsammans med sin ,Mormor som levde samtidigt som fransosen Napoleon spred skräck i Europa.

          Alla tycker vi väl att början av artonhundratalet är det flera evigheter sedan. Men när vi tittar med ett sådant perspektiv, så är tydligen inte tiden så lång.
          Hur uppfattar ni tiden? Vad påverkar er syn på tiden.
           
          Citera
           
          Nytt inlägg
          Svar
          Adri-Anne
          Inlägg 19-12-2003, 11:38
          Länk hit: #2


          Medlem
          Antal inlägg: 814
          Medlem sedan:
          07-02-2003
          Medlem nr: 700



          CITAT (Felix matte @ 19-12-2003, 10:07)
          Hittade detta på nätet.
          2000 år har snart gått av den västerländska tideräkningen. Men vad är det som har gått och vilken outsinlig källa kommer detta något ifrån? Vad är tid? Populärvetenskaplig litteratur ger inte mycket till svar, men en sak är säker, Albert Einstein dyker ofelbart upp i texterna. Men han beskriver hur tiden beter sig, inte vad den är. Ingen bok beskriver tidens fysikaliska natur. Författaren Paul Davies upplyser på ett par rader, att tiden tycks ha kontinuitet. Om tiden hoppar fram i små språng är dessa åtminstone så korta att de inte syns inom de små tidsintervaller som kan mätas med modern teknik. Och de är verkligen ofattbart små. Om den bråkdel av en sekund som är möjlig att mäta idag, förlängdes till en sekund, så skulle hela sekunden bli större än universums ålder. Men inte svarar det på vad tiden är.

          En meter är ju alltid en meter. Blir man osäker på sträckans längd, kan man lätt ta metron till Saevres och kolla arkivmetern, när man möter våren i Paris. Det är värre med sekunden. Klockor mäter som bekant intervaller, men inte hur snabbt tiden går. Gökur som atomur berättar bara att tidens hastighet är en sekund per sekund, en timme per timme. Om klockan verkligen går fortare på semestern än på arbetstid, får vi aldrig veta. Ingen har varit förutseende nog att placera en arkivsekund av rätta hastigheten i ett tidssäkert kassavalv i någon läcker huvudstad. Kanske hade det inte hjälpt. Enligt vetenskapen och filosoferna går inte tiden, förflutet och framtid är enbart intellektuella spetsfundigheter och språkliga konventioner utan fysisk motsvarighet. Upplevelsen av tidens flykt är bara hjärnprocesser jämförbara med illusionen av att snurra när man är yr. Intressant nog kan tiden, trots att den inte går, ändå sakta farten till den grad att klockan stannar. För att undvika denna penibla situation bör man undvika att färdas alltför nära ljushastighetens 300 000 kilometer per sekund och naturligtvis hålla sig på respektfull distans från universums svarta hål.

          För mig går tiden alldeles för fort. Ibland vill jag stoppa klockorna, men det hjälper ju inte. Tiden går ändå.... eller gör den inte wink.gif
          Förr var åren 12 månader långa. Nu känns varje månad som en vecka.
          Måhända det är rädsla som gör att vi uppfattar det som tiden skulle rusa iväg. Barn är sorglösa sägs det.... för dem går tiden inte för fort.

          [QUOTE]

          Jag trodde att du var Felix Matte, men nu börjar jag undra om du inte är Bodil Jönsson? biggrin.gif biggrin.gif biggrin.gif
           
          Citera



          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 29-07-2025, 19:54
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon