När mina barn var små stod familjen utanför porten (stängd) till en atriumgård. Framför oss var en stor öppen plats och många människor var ute och tjoade och var glada. En bit ifrån stod ett gäng som sköt raketer från läskflaskor som stod löst på marken, en flaska välte och raketen gick rakt in i hörnet där vi stod. Vi fick inga brännskador, men 2-åringen hade ett svart blåmärke över hela underbenet i flera veckor och jag är övertygad om att äldste grabbens tinitus uppstod då. Vi var lomhörda i flera dagar.
Tänk så lätt en olycka händer!
Sedan det året har de äldsta barnen avskytt allt vad smällare och nyårsraketer heter. En av dem vill inte ens titta från ett fönster. Dock är inte hela familjen botad. Yngsta sonen, 13, var baby när olyckan skedde och upplevde inte chocken. Även om han hört massor om det så är han helbiten på raketer och smällande. Tyvärr, tyvärr

. I år när vi firade nyår i stugan där det inte går så våldsamt till fick han vara med ute och titta på när pappa tände en bomb och några fontäner, men jag hade gärna velat att han, i detta fallet, var lika skrämd som de stora.
/Eva