Stamma upp träd, när gör man det? Alternativ

[Eva Swahn]

Jag undrar när man ska stamma upp ett träd.

(Jag vet att jag för länge sen frågade om ett träd vet om att det är ett träd och att jag har haft en följdfråga tidigare om det. Men nu kommer ännu en på temat.)

Jag har genom studier av trädgårdslitteratur förstått att alla smågrenar på trädstammen - alltså de smågrenar som växer långt ner på stammen - är till för att hjälpa till med transport av vätska/näring för trädets övre grenar.

Det kan jag förstå. Det är helt logiskt. Nån slags kapilläreffekt nästan. Eller? Tolkar jag det rätt?

Nu undrar jag om det finns någon regel för hur högt trädet ska vara när man kan börja stamma upp det - det vill säga: när man kan knipsa av de små grenarna längst ner, utan att man riskerar trädets transportsystem.

Det kanske skiljer sig i trädets sätt att växa - om det växer långsamt eller snabbt? Att det är skillnad på ett snabbt lövträd och ett långsamt barrträd, när det är dags att stamma upp det. Eller är det när trädet har vuxit en viss procent av sin totala höjd? Eller är det en fråga om etableringstid för trädet? (Nu tänker jag bland annat på min blåa atlasceder som jag planterade i aug-sep -03, som är stor över 3 meter och har många små grenar ända ner till marken.)

Är det samma princip som råder vid gallring - nu menar jag att om man tar bort de små grenarna nertill - att näring och energi läggs på de grenarna som är kvar - att de återstående grenarna växer till och blir kraftigare när man rensar bort smått krafs?

Eftersom jag har planterat många träd på relativt liten yta är det tvunget att jag stammar upp dom. Min trädgårdsidé bygger på att ha träd (uppstammade) med buskar, blommor, prydnadsgräs, clematis, stenar etc i rabatter (många upphöjda) med träd som ska växa i dessa rabatter och runt kring dessa ska då kringelikrokgångar snirkla.

Jag kommer ju att vilja stamma upp mina träd så att man kan passera träden utan att få grenar i ansiktet. I höstas stammade jag upp min flikbladiga klibbal och metasequoia - den senare friserade jag dessutom så att den fick en genomgående stam - vilket den inte hade. Jag vill ju att de ska bli träd och inte buskar. Hur de växer ovan manshöjd är ju inte så viktigt.

Och om jag gör fel? Alltså klipper för tidigt eller för mycket/många grenar - vad kan då hända?

[*marjukka*]

frågan om när man kan börja stamma upp träden är jätteintressant, går själv med samma funderingar, inspirerad av ulla molin naturligtvis och hennes ´kinesiska´ plommonlund. Det enda jag vet är det hon skrev, att redan efter ett par år kunde hon gå igång med att stamma upp vildplommonbuskarna, vore hemskt roligt att höra mera ingående svar på evas frågor från t ex cilla, som verkar ha koll på träd och deras liv och levernen. marjukka

ps. angående zigadenus elegans dvs grönliljan, som nämns i odlas artikel kring gröna rabatter, såsom ngt som inte klarar av mer än zon 1: den är ganska så mkt härdig, enligt upp uppfattning. har den själv, i stockholmstrakten, en av älsklingarna, faktiskt.
bl a exotic garden som säljer frön, marknadsför den som mkt härdig, och
samma uppgift förekommer på andra håll också. med tanke på blommans ursprung ter den goda härdigheten inte sig så konstifik.