CITAT (Jan af Lisö @ 29-11-2007, 08:39)

Funderar lite på dem med äppelvattning, jag brukar tillämpa princip att träd äldre än två år (gäller både fruktträd och magnolior) får klara sig själva. Läste att då växer deras rötter neråt. Om man vattnar träden så går inte deras rötter nerår och då kan man behöva vattna "livet ut".
Har förstått att på svegväxande grundstammar måste träden kanske ändå vattnas vid torka, men på A2 ??
Etableringstiden på träd, dvs tiden ett träd behöver extra omvårdnad för att kunna anpassa sig till platsen (eller tas bort för att inte för evigt behöva omvårdnad) brukar anges som 3 år. Efter den tiden brukar de flesta välplacerade träd klara både torka och väta. Att vi ändå har nytta av att vissa somrar vattna våra vuxna träd är för att vi inte klarar att placera alla träd så väl som görs i naturen, och att vi inte vill ha det bortfall som sker när träd växer naturligt.
Men det du läste om trädens rötter blev nog lite fel. Generellt gäller att alla träds rötter söker sig dit det finns syre och vatten, som bär näringsämnena. Rötterna växer från spetsen och ut, samt förtjockas med ett lager ytterst på roten. Rotspetsarna är mycket känsliga för var det finns som trädet behöver, och nästa säsong har det som var rotspets blivit ett lager tjockare och grövre och nästa lilla spets söker sig upp, ned, vänster, höger beroende på var den "hittar" det trädet behöver. I början av ett träds liv brukar flera rötter söka sig nedåt, än när trädet vuxit upp.
Däremot är det helt riktigt att om man småvattnar lite, dvs med spridare en timme för ett träd, då lockar man rötterna att söka vätskan på ytliga nivåer. Därför är det bättre att för träd låta spridaren stå på en halv dag eller hel natt.
I stadsmiljöer kan man se träd som klarat en markhöjning under en längre tid (många dör av detta men inte alla). Deras rotsystem växer som ett U, dvs söker sig uppåt. Det blir inte optimalt och inte stabilt, men det kan klara överlevnaden en tid.