Ok, då är det någon lokal stadga jag sett.
Fast jag skulle nog inte vilja bli behandlad av en läkare med massor av piercings eller missfärgat hår oavsett om det är tillåtet eller ej. Lika lite som att jag skulle vilja att min bankkontakt eller försäkringstjänsteman skulle ha en massa sånt. Jag kan inte tänka mig en begravningsentreprenör med illrosa hår eller piercings, eller en dylikt utspökad psykolog. Jag vill nog faktiskt inte se en polis med en massa piercings och sånt heller.
Kalla mig gammalmodig, oflexibel eller vad ni vill, det är för mig en fråga om förtroende och piercings och/eller skrikigt färgat hår i skumma frisyrer förknippar iaf jag fortfarande med en gruppering som tidigare kunde uppföra sig mycket illa mot sina medmänniskor. Det är inte sant längre, lika lite som att alla tatuerade är kåkfarare. Det vet jag, men det är bara intellektet som vet det. Tänker jag med hjärtat så har jag inte kommit lika långt även om jag jobbar på det och det är hjärtat som belsutar i förtroendefrågorna.
--------------------
"Start by doing the necessary, then the possible and suddenly you are doing the impossible." - St. Francis of Assisi
|