CITAT (Gossen Ruda @ 12-12-2007, 08:19)

Beträffande skyltmannen så har han förmodligen mer problem än att gå med en skylt eftersom han och frun bor i en bil. Han borde nog på något sätt tas om hand men tydligen vill han detta eftersom han själv förmodligen tycker sig vara normal. Svårt fall och svåra avväganden.
Man kan väl i och för sig förstå att man i första hand satsar på dem som utgör en fara för sig själv och andra samt på de som söker hjälp. Nu har det gått mer än fyra år sen Anna Lind dödades av en psykiskt sjuk människa. Då om inte tidigare spreds insikten att psykiatrireformen är ett stort misslyckande och att massor av psykiskt sjuka människor inte på långa vägar får den hjälp de behöver. Extra pengar anslogs och Anders Milton utsågs till psykiatriutredare. Men vad har hänt? Har det blivit bättre? Dessa utsatta människor hamnar ofta mellan stolarna (mellan kommunens vård- och omsorgsansvar och landstingets sjukvårdsansvar). Många rids av ångest, är förvirrade, hamnar i missbruk och utnyttjas av kriminella. Samtidigt ökar rädslan i samhället, i samband med förvirrade våldsbrott (gäller naturligtvis en förvinnande liten minoritet).
Det är min bestämda uppfattning att ingen grupp i samhället (som grupp sett) far mer illa än de psykiskt funktionshindrade. Samtidigt görs så lite och inte så sällan fel saker. Detta beror inte på illvilja eller nonchalans. Det handlar antagligen om en kombination av enormt svårhanterliga ärenden, felaktig ansvarsfördelning och organisation och bristande resurser. Ett samhälle som hävdar demokratiska värden och mänskliga rättigheter måste i anständighetens namn kunna hantera dessa problem och ge de här människorna ett vettigt liv.