CITAT (Eva i Skåne @ 04-01-2008, 18:28)

Första natten har vi läst om. Hur gick det sedan Magdis?
Hoppas han är avvand nu redan.

Som vi befarade så krånglades det till när vi var bortresta. Vi sov alla fyra i ett pyttelitet trångt rum och bara det att få jäntan och lilleman att somna bredvid varann är ju en utopi i princip. Det blev "nöd-ammande" både nån morgon och nån kväll för att få ihop de omöjliga ekvationerna. Dock krävde han inte att bli ammad varje gång han vaknade på natten o det är ju en stor framgång iallafall. Enligt makens referensramar har han sovit dåligt de tre nätter vi var borta, men enligt mina har han sovit "hela natten" (trots att jag inte kunnat sova nästan nåt under de nätterna så det beror inte på att jag inte hört honom. Jag hade öronproppar inkörda i örona men jag vaknade ändå med ett ryck varje gång lilleman pep)
Igår skulle vi ju då sova med lilleman mellan oss och då somnade han nere i min famn medan pappa la jäntan uppe och sen la jag ner honom i spjälsängen (men tyvärr vaknade han efter 30 minuter) sen låg han i vår säng. Inatt vaknade han massor med gånger och det märktes hur svårt han tyckte det var att inte få amma fast jag låg där. Han kurade ihop intill mig och körde ner handen i BH:n

En stund verkade det som att han skulle nöja sig med att klämma men sen började han ynka över att han inte fick snutta...han klämde och klämde samtidigt som han försökte suga på min haka

Stackars liten!
Så nu har vi sagt att det är bäst att jag och jäntan sover i ett annat rum några nätter igen. Vi var ju medvetna om att resan skulle kunna krascha allting och det var han som propsade på att vi skulle åka bort, så då måste ju även han ta konsekvenserna av det. Även om han tar några nätter med lilleman så sover han ju 5 ggr mer än jag (min sömn har ju blivit helt kraschad, behöver nog starka piller för å rätta till det tyvärr)