När jag flyttade till vårt hus för 4 år sen bestämde jag att jag inte skulle använda några som helst gifter av anledningen att jag trodde det var onödigt. Vid mitt förra hus använde jag roundup för att bli av med knölklocka. Det gick sådär. Knölklockan frodades ändå. Jag har faktiskt en rejäl flaska roundup kvar sen dess men jag har aldrig använt den här. Så jag har ogräs som kirskål. Och jag rensar tills jag blir tokig. Jag bestämde också att jag inte skulle använda någon konstgödning i trädgården (krukor är jag inte lika petig med). På dessa 4 år har jag inte haft ett enda allvarligt angrepp på mina blommor. Lite bladlöss - men bara lite, jag klämde ihäl dem. Liljebaggar - jodå, men de kan man inte ta kål på när man har många hundra krolliljor över hela tomten. Mjöldagg - försvann när jag flyttade växten. Några småsaker till har det väl varit men inget allvarligt på vare sig blommor eller grönsaker. Och om naturen är så snäll mot mig varför ska jag ta i storsläggan för att få den dit jag vill? Jag kan ju dra mitt lilla strå till stacken och försöka leva med naturen istället för att kämpa mot den. Jag har åkerfräken också. När jag fick syn på dem tänkte jag i mitt mörka sinne: roundup, det får bli roundup i många omgångar. Men jag besinnade mig och så drar jag dem så fort jag ser dem. De tröttnar förhoppningsvis fortare än jag.
Så till trådstartaren: bekämpa kirskålen på något av de uppräknade sätten i denna tråd, men räkna aldrig med att vara av med den. Den har säkerligen fröat och de fröna kommer att gro i åratal. Men den går att leva med och det går att hålla den i schack.
--------------------
Bättre sått än aldrig!
Gräva bör man annars dör man!
|