TEMO-undersökning, Vilka ska vi ge dödshjälp? Alternativ

[mamamaggan]

Detta kanske riskerar att bli vad en del kallar tjafs-tråd men..................

Blev uppringd häromdagen av en kvinna på TEMO som ville ställa lite frågor. Bl a om dödshjälp.

Hon räknade upp flera grupper men det jag reagerade på var om vi skulle ge dödshjälp till gravt handikappade.

Så nu ställer jag frågan till er:

Ska vi ha dödshjälp för gravt handikappade?

Vem ska i så fall fatta beslutet ?

När ska beslutet tas?


Jag sa absolut NEJ på den frågan .

[Eva i Skåne]

Ingen annan ska få ta det beslutet, men om den sjuke kan uttrycka sin önskan, eller har gjort det tidigare, så tycker jag det är humant med aktiv dödshjälp.
Det är en jättesvår fråga och det finns inget entydigt svar, tycker jag, men jag vill inte bli ett kolli, och
efter att ha besökt min sjuka svärmor igår så var det absolut en tanke jag hade med mig hela kvällen. Tänk om hon hade fått somna in.
Hon har KOL i ett stadie där hon har svårt med andningen trots syrgas. Hon är 82 år, dement så hon inte längre kan vara hemma. Hon vantrivs på hemmet där hon är, glömmer att hon haft besök, är rädd och ropar på personalen hela tiden, har värk i hela kroppen sedan många år, vill inte äta och knappt dricka och det enda hon säger är i stort sett - jag vill inte vara här, vad ska jag göra, jag vill inte längre, varför kan jag inte få dö.
Det är så synd om henne och jag kan inte annat än hålla med i hennes prat. Varför kan hon inte få dö? Hur sorgligt det än är.

Sen skulle inte jag heller svara ja på frågan som Maggan fått i undersökningen.

[mamamaggan]

Ingen annan ska få ta det beslutet, men om den sjuke kan uttrycka sin önskan, eller har gjort det tidigare, så tycker jag det är humant med aktiv dödshjälp.
Det är en jättesvår fråga och det finns inget entydigt svar, tycker jag, men jag vill inte bli ett kolli, och
efter att ha besökt min sjuka svärmor igår så var det absolut en tanke jag hade med mig hela kvällen. Tänk om hon hade fått somna in.
Hon har KOL i ett stadie där hon har svårt med andningen trots syrgas. Hon är 82 år, dement så hon inte längre kan vara hemma. Hon vantrivs på hemmet där hon är, glömmer att hon haft besök, är rädd och ropar på personalen hela tiden, har värk i hela kroppen sedan många år, vill inte äta och knappt dricka och det enda hon säger är i stort sett - jag vill inte vara här, vad ska jag göra, jag vill inte längre, varför kan jag inte få dö.
Det är så synd om henne och jag kan inte annat än hålla med i hennes prat. Varför kan hon inte få dö? Hur sorgligt det än är.

Sen skulle inte jag heller svara ja på frågan som Maggan fått i undersökningen.

Din svärmors situtation påminner en del om hur min mamma hade det sin sista tid. Inlåst på en avdelning för dementa på sjukhemmet. Flera sjukdomar osv. Hon talade också om att hon ville bort men jag brukade säga att det råder vi inte över , det blir när det blir.

Hon , liksom min pappa, fick en sorts "hjälp" att uthärda sina sista dygn , inga livsuppehållande insatser utan bara smärstillande och sina nära och kära runt omkring sig. De hade verkligen nått det stadium när man inte kan göra något mer. Allt gick lugnt och stilla till.

Sådan hjälp säger jag absolut ja till även om de själva inte kunde be om den.