Jag har inte rökat sen den 17 december, maken slutade samtidigt. MEN vi snusar båda två fortfarande, det har vi gjort även när vi rökade. Jag
ska sluta snusa oxå men jag tar en sak i taget, det får hellre ta lite tid än att jag misslyckas!!
Fast jag snusar så var de första veckorna en pärs. Egentligen saknade jag inte själva ciggen utan mer grejen att röka. Jag kan tänka mig att det är samma sak om man ersätter ciggen med tuggummi....
Ta bara det här med att prata telefon utan att röka... Jag var total nojjig de första veckorna...
Speciellt om personen i andra ändan tände en cigg. Då hade inget plåster, tuggummi eller snus i världen hjälpt... Så jag slet upp golvet istället, gick runt, runt i hela huset, satte mig ner, reste mig igen osv... Tillslut kom jag på att jag kunde ta en penna och sitta och kludda på ett papper medans jag pratade. Det funkade bra, då hade jag något i handen... Det blev några sidor den första tiden... Nu går det bättre och jag behöver inte alltid sitta och kludda...
När jag slutade bestämde jag mig för att jag fyra veckor senare skulle belöna mig själv med att beställa ett gäng rosor, det var jag värd om jag klarade det och jag hade råd med det eftersom jag sparat en hel del pengar på vägen. Vilken känsla det var att sitta där och klicka runt bland rosorna fyra veckor senare!! Jag klappar mig varje dag på axlen och berömmer mig själv över hur duktig jag är!! Det måste man få lov att göra, man SKA göra det!
Jag kan tänka mig att det blir tufft att sluta snusa, det kan man ju göra överallt utan begränsningar. Men som sagt, en sak i taget, jag tycker alla som slutar röka är hur duktiga som helst, även om man snusar, tuggar tuggummi eller har plåster.
Hejja alla oss som tar tag i det och slutar, hur vi än gör det!!
Redigerat av *Humlan*: 01-02-2008, 08:24
Nyfiken....Hur går det för er, i sluta-röka-gänget?
14-12-2007, 18:32
