CITAT (Netha @ 31-01-2008, 22:33)
Du vet innerst inne att det är dags att sluta för gott. Försök att minimera anv av nikotinplåster, de förlänger bara beroendet.
Absolut viktigast är att du inte tycker synd om dig för att du inte får röka...för det får du ju ... men vill inte. Eller hur?
Iaf så var det så jag klarade av stoppet.
Vi håller tummar och tår för dig.
Tack Netha och alla ni andra.
Jo visst vet jag att jag måste annars har jag inte många år kvar. Tycker inte synd om mig är mest förbaskad för att man inte tagit tag i det tidigare.
Detta med plåster kan man ju diskutera. För min del måste jag lära mig att bli av med vanor som t.ex. röka efter maten, röka när telefonen ringer, röka efter kaffet m.m. och den måste jag i alla fall bli av med först innan jag minskar ner plåstret. När de vanorna är bortarbetade (min rökning var till största delen en vana inte ett behov, av ca 15 cigg/dag var nog hälften en ovana som kompisröka med arbetskamrater eller sambon) kan jag tänka mig att minska på plåstren. Tobaksprevitiva enheten sa att jag skulle ha den högsta i ca 2-3 mån. sedan börja trappa ner.
Att det är dyrt är väl inget mot vad ciggen kostar nu om jag skulle ha fortsatt röka, så det är ingen orsak att minska ner tycker jag. Ser bara framåt när jag inte behöver köpa plåstren då SKA jag lägga undan pengarna och se hur de växer, köpa något extra fint. Om nu gubben lyckas sluta också så blir det en reäl slant ca 40000,00 på ett år. Men detta säger man kanske bara och det inte blir av detta sparande men ändå. Eftersom jag blir arbetslös 1 april så kommer det att bli mindre i plånboken men då har men ju börjat spara redan.
Det har gått bra, blir ju 3 veckor på måndag utan men det är kämpigt ibland så där efter kaffet. Men jag har en ny pipa som jag då går och röker
. Har med mig från USÖ en flaska med vatten som jag ska blåsa (andas) i flera ggr/timma 2x10 blås för att få ut koloxiden bl.a. och det går jag och gör när begäret kommer och då går det över. Sedan är det lite svårt när sambon ger dig ut och jag vet vad han gör.
På torsdag ska vi in på besök till Tobaksenheten för sambons skull, så får vi se vad de kan hitta på till honom. Detta med Champix kanske inte är lösningen p.g.a. av hans jobb eftersom biverkningarna kan påverka det om han får dem förståss det är ju inte säkert, för alla får inte det. Vi får hoppas att det går bra. Han har dragit ner men hans humör är inte det bästa så det är också något som vi måste jobba tillsammans med. Nog är det kämpigt så det förslår.
Peppning behövs från er alla.
Grattis alla ni andra som har slutat och blivit av med begäret och lycka till ni som håller på att sluta.
Nyfiken....Hur går det för er, i sluta-röka-gänget?
14-12-2007, 18:32
