Brasiliansk oxfile, i handeln kallad naturkött Alternativ

[Gunilla T]

Brasiliansk oxfile har blivit populärt och dyrt. Anledningen är brasilianarnas sätt att föda upp kreatur. De får inget kraftfoder utan får ströva fritt och äta gräs, därför kallas den brasilianska oxfilen för "naturkött" i handeln.

Marken i Amazonas är billig och markägarna satsar på nötdjur. Regnskogen skövlas för att ge bete till djuren. Skövlarna kommer med sina maskiner och får i utbyte det värdefulla timret.

Efter fem år är marken av intet värde för boskapsägaren eftersom naturen börjar likna öken. Då drar man vidare och skövlar nya områden..

Att boskapen äter upp naturen i Amazonas står det inget om på förpackningen när vi handlar brasiliansk oxfile.

Artikeln finns att läsa i dagens ATL.

[Stella-Polaris]

Kanske någon vill vinkla det hela till att oxfilen hållit de brasilaianska öppna landskapen öppna..... för vad jag vet har vi inga naturliga öppna landskap i Sverige förutom fjällen----- Våra nötkreatur käkar oxå på fd urskogmark. låt vara att det var längre sedan vi högg ner skogen där..

Allt snack om jordens lungor och mediciner är blaha blaha.... Jordens lungor finns i taigan dvs där vi har huggt ner skogen till våra nötkreatur och asfalterade parkeringsplatser. Mediciner hittar man genom att fråga den lokale häxdoktorn. Detta är en person som vi effektivt utrotat, eller håller på att utrota, med den upplysade missionarens arbete.

[Piccante]

Kanske någon vill vinkla det hela till att oxfilen hållit de brasilaianska öppna landskapen öppna..... för vad jag vet har vi inga naturliga öppna landskap i Sverige förutom fjällen----- Våra nötkreatur käkar oxå på fd urskogmark. låt vara att det var längre sedan vi högg ner skogen där..

Allt snack om jordens lungor och mediciner är blaha blaha.... Jordens lungor finns i taigan dvs där vi har huggt ner skogen till våra nötkreatur och asfalterade parkeringsplatser. Mediciner hittar man genom att fråga den lokale häxdoktorn. Detta är en person som vi effektivt utrotat, eller håller på att utrota, med den upplysade missionarens arbete.

Kan inte hålla med dig där. Naturbetesmarker speciellt trädbärande hagmarker anses ha stora likheter med det historisk landskap som fanns i Skandinavien före människan intåg om omdaning av landskapet. Eftersom jordbrukslandskapet hör till de allra artrikaste miljöerna så måste arterna oxå vara anpassade för ett sådant liv. Vi har väl inte huggit ned taiga för våra nötkreatur? de största djurgårdarna finns väl ändå inte i norrland?

[Stella-Polaris]

Kan inte hålla med dig där. Naturbetesmarker speciellt trädbärande hagmarker anses ha stora likheter med det historisk landskap som fanns i Skandinavien före människan intåg om omdaning av landskapet. Eftersom jordbrukslandskapet hör till de allra artrikaste miljöerna så måste arterna oxå vara anpassade för ett sådant liv. Vi har väl inte huggit ned taiga för våra nötkreatur? de största djurgårdarna finns väl ändå inte i norrland?

Ok du har rätt i att de flesta av dagens gårdar ligger i det semi boreala området...

Att sedan jordbrukslandskapet skulle tillhöra de artrikaste miljöer kan sedan disskuteras då det beror på utgångspunkt.

men att vi haft några större naturbetesmarker i Sverige förutom fjällen ser jag som osannolikt. Allvaret på öland är av människan utarmat område. Så även stora delar av gotland.... Ja om vi skulle lusläsa Agenda 21 så kanske vi skulle vara tvungna att återställa alvaret till sitt ursprung ( hur detta nu skulle gå till)

Var du har hör om kopplingen med naturen innan människans intrång vet jag inte men som sagt vi kan ju alltid gå så långt i paraleller som till pepparholmen och då kan man ju hävda att allt var en grushög.. ( Pepparholmen är kul, jag följer utvecklingen och om du inte varit där så ta chansen)

Nåväl det jordbrukslandskap som du med all sannolikhet avser är troligtvis det romantiserande hagmarkslandskapet präglat av mänskilig påverkan som bete , slåtter och införda utsäden.

Svårigheten med Sverige är att sätta datum för det "ursprungliga" Sandhögen, Värmeperioden eller tiden efter fimbulvintern????

Men viss har vi huggt ner skogen för jordbruket. Dikat ut kärren oxå.. förenklat kan man säga att den rikaste jorden togs i bruk som jordbruksmark och där var det knappast "naturbeten" utan de rikaste miljöerna vi hadde. Skåne är ett bra exempel. Förutom ett par gamla pansarskjutfält med sand är juSkåne ett bördigt landskap. Dock har Skåne varit skogsklatt en gång i tiden. Likaså det landskap jag bor i, halland. Halland hdde knappt några träd kvar på mitten av 1800 talet utan bestod av "naturbeten" i form av ljunghed. (Läs på bron som går över Ätran i Falkenberg,... : Denna bro byggdes av sten för att spara på träna Orsaken var enkel... MAT... sedan kom guanon från Chile, och konstgödningen, så Sverige kunde föda sin befolkning.... och man kunde låta skogen växa igen..

[Piccante]

Ok du har rätt i att de flesta av dagens gårdar ligger i det semi boreala området...

Att sedan jordbrukslandskapet skulle tillhöra de artrikaste miljöer kan sedan disskuteras då det beror på utgångspunkt.

men att vi haft några större naturbetesmarker i Sverige förutom fjällen ser jag som osannolikt. Allvaret på öland är av människan utarmat område. Så även stora delar av gotland.... Ja om vi skulle lusläsa Agenda 21 så kanske vi skulle vara tvungna att återställa alvaret till sitt ursprung ( hur detta nu skulle gå till)

Var du har hör om kopplingen med naturen innan människans intrång vet jag inte men som sagt vi kan ju alltid gå så långt i paraleller som till pepparholmen och då kan man ju hävda att allt var en grushög.. ( Pepparholmen är kul, jag följer utvecklingen och om du inte varit där så ta chansen)

Nåväl det jordbrukslandskap som du med all sannolikhet avser är troligtvis det romantiserande hagmarkslandskapet präglat av mänskilig påverkan som bete , slåtter och införda utsäden.

Svårigheten med Sverige är att sätta datum för det "ursprungliga" Sandhögen, Värmeperioden eller tiden efter fimbulvintern????

Men viss har vi huggt ner skogen för jordbruket. Dikat ut kärren oxå.. förenklat kan man säga att den rikaste jorden togs i bruk som jordbruksmark och där var det knappast "naturbeten" utan de rikaste miljöerna vi hadde. Skåne är ett bra exempel. Förutom ett par gamla pansarskjutfält med sand är juSkåne ett bördigt landskap. Dock har Skåne varit skogsklatt en gång i tiden. Likaså det landskap jag bor i, halland. Halland hdde knappt några träd kvar på mitten av 1800 talet utan bestod av "naturbeten" i form av ljunghed. (Läs på bron som går över Ätran i Falkenberg,... : Denna bro byggdes av sten för att spara på träna Orsaken var enkel... MAT... sedan kom guanon från Chile, och konstgödningen, så Sverige kunde föda sin befolkning.... och man kunde låta skogen växa igen..

Vi har visst olika uppfattningar om kulturlandskapets ursprung.

det romantiserande hagmarkslandskapet präglat av mänskilig påverkan som bete , slåtter och införda utsäden.

Så du menar att landskapet inte var präglat av bete innan människan gjorde sitt intåg? Instutitionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp forskar på skandinaviens vegetationshistoria och som jag har uppfattat det så stödjer allt mer att södra skandinavien var "tempererad savann" som det kallas, alltså påverkad av megaherbivorer (stora växtätare).

[Aqvakul]

Vi har visst olika uppfattningar om kulturlandskapets ursprung.

Så du menar att landskapet inte var präglat av bete innan människan gjorde sitt intåg? Instutitionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp forskar på skandinaviens vegetationshistoria och som jag har uppfattat det så stödjer allt mer att södra skandinavien var "tempererad savann" som det kallas, alltså påverkad av megaherbivorer (stora växtätare).

Är det inte så att efter "de stora växtätarnas period", så skogade landskapet igen under århundraden för att kultiveras upp av männsikan under 1700- och 1800-talet. Våra öppna landskap, som vi gärna vill vårda idag, är alltså som jag ser det en direkt produkt av mänskliga ansträngningar under jordbrukssamhällets avslutande period.

[Pirum]

Rimligen bör vi vårda både kultur- och naturlandskap. Inte heller kan vi förbjuda folk på andra kontinenter att använda sina resurser för att få mat på bordet. Felet är ju att mycket av skövlingen DÄR är för att vi som är HÄR ska få några spänn mer kvar i plånboken. För det är det det handlar om. Sverige hade kunnat tåla en mycket större djurhållning utan att importera kraftfoder och djur. Men då handlar det ju om djur som ger lägre avkastning = priset per kilo måste gå upp. Och det är vi väl inte beredda att betala. :/ Själv försöker jag äta mindre portioner istället, hellre 100g KRAV-kött än 150g vanligt kött eller 200g importkött.

Värst är det väl förresten inte i Amazonas, utan på Indonesien, vad gäller skövling, om jag förstått saken rätt. För timmer, oljepalmer, etc. (Oljepalmen är ju nån spänn billigare per liter än vår egen rapsolja)

[Piccante]

Rimligen bör vi vårda både kultur- och naturlandskap. Inte heller kan vi förbjuda folk på andra kontinenter att använda sina resurser för att få mat på bordet. Felet är ju att mycket av skövlingen DÄR är för att vi som är HÄR ska få några spänn mer kvar i plånboken. För det är det det handlar om. Sverige hade kunnat tåla en mycket större djurhållning utan att importera kraftfoder och djur. Men då handlar det ju om djur som ger lägre avkastning = priset per kilo måste gå upp. Och det är vi väl inte beredda att betala. :/ Själv försöker jag äta mindre portioner istället, hellre 100g KRAV-kött än 150g vanligt kött eller 200g importkött.

Värst är det väl förresten inte i Amazonas, utan på Indonesien, vad gäller skövling, om jag förstått saken rätt. För timmer, oljepalmer, etc. (Oljepalmen är ju nån spänn billigare per liter än vår egen rapsolja)

Oljepalmen är billigare men; odlas ofta på utdikad sumpmark som läcker CO2 eller odlas på skövlad regnskog. Dessutom är fettet ohälsosamt och görs ofta ännu ohälsosammare genom härdning. Tror vi har pontetial till att hålla dubbelt så mycket nötdjur i Sverige men ändå importerar vi.