Jag förstår inte hur man kan gå hela graviditeten utan att fatta nåt. Man måste vara otroligt obekant med sin egen kropp och dessutom väldigt ouppmärksam. Jag har märkt att jag varit gravid redan innan jag skulle haft nästa mens, med bägge barnen. Med tvåan var det dessutom inte ens nån väntad graviditet eftersom vi försökt i 4 år utan att lyckas. Jag har fått en känsla i kroppen båda gångerna, intuition kanske man kan kalla det. Efter några månader har det ju dessutom inte gått att ta miste på alla symtom och den växande magen (som ni Odlaiter också fick ta del av under min graviditet med Lilleman

)
Kanske är elakt av mig men jag kan inte låta bli att tycka att det är enormt klantigt att inte fatta att man är med barn.