Skador som kan uppstå på celler vid röntgenundersökningar är slumpmässiga…..man kan jämföra det med ett lotteri. Ju fler ggr. man röntgas desto fler lotter får man. Har man otur kan man få ”vinst” om man enbart har en lott. MEN en röntgenundersökning där man noga övervägt alternativen är aldrig onödig eller farlig…….Jämför de 200-300 som dör av medicinsk strålning med hur många som dör i trafiken. Man undviker ju inte att använda våra vägar av risken att dö utan man försöker i stället att färdas på ett säkert sätt.
Om man står inne och håller i ett djur eller ett barn så får man inte speciellt mycket strålning på sig. All röntgenpersonal har i sin utbildning att strålfältet ska var så litet som möjligt och det är deras skyldighet att se till att den som ev. måste stå inne under exponeringen befinner sig så långt ifrån strålfältet som möjligt. Strålningen minskar snabbt med avståndet.
Jag har testat en gång att lägga min dosimeter ca 20 cm ifrån strålfältet under en njurröntgen, den strålning som träffade dosimetern var knappt märkbar. Röntgen är fantastisk och räddar fler liv än den skördar och den ska användas med förstånd och man ska ha respekt för strålningen.
Just stressfrakturer kan vara jättesvåra att se på röntgen. De är oftast hårfina sprickor i skelettet utan felställning. Vissa syns och vissa syns inte.
En gång så undersökte jag en tandsköterska som hade besvär från ”mellanfoten”. På våra röntgenbilder syntes ingen fraktur och det fick hon också besked om. Då tog hon upp en liten bild som hon själv hade tagit med en ”tandfilm” och där kunde man med lite god vilja skönja en liten fraktur.
/Anki
--------------------
Rosor är alltid rosor om än i spruckna krus Zon 4-5 Stolt odlare av Blå bergvallmo! ;)    "Vem har sagt att man måste äta hemma i sitt kök?"/Lady Hamilton
|