Vindkraftverk - fult eller miljövänligt Alternativ

[henriks]

Nu för tiden är det ju rejält i ropet med att bygga vindkraftverk på platser som bara för något år sedan ansågs vara helt otänkbara. Anledningen till detta är givetvis att det lönar sig ordentligt för dom som bygger. Dels tack vare de så kallade "elcertifikaten" som vi alla får vara med att betala för på elräkningen - nu till frågan: Tycker du att det skulle vara ok med ett antal 100 meter höga kraftverk inom synhåll från där du bor?

Redigerat av henriks: 11-03-2008, 21:50

[Jan Lindgren]

Hej!
Det är intressant att räkna. Bra att du tar dig tid Henriks. Jag har också tänkt mig att placera snurror vid motorvägarna men jag tror att vi först måste göra en grundlig undersökning om vad kontinuerligt infraljud gör med människor. För mig är det viktigare att människor mår bra än att det ser trevligt ut i fjällen. Som du säger lider vindkraftverken av barnsjukdomar. Lår oss vänta med att ta ställning tills de är så hållbara att kostadskalkylerna blir realistiska. I kalkylerna brukar man räkna med en avskrivningstid på 20 år. Verkligheten tycks vara att växellådorna håller ca 10 år.
Har du tagit hänsyn till avskrivningstiden i dina räkneexempel? Håller ett kärnkraftverk dubbelt så länge så får du halvera kostnaden.
Naturligtvis är inte kärnkraft den slutliga lösningen. Personligen tror jag på solenergi men jag är för gammal för att få uppleva det genombrottet. Amerikanska forskaruppgifter visar att det räcker med 165 000 kvadratmiles med solceller för att täcka USAs behov. Det är nästan lika mycket som Sveriges yta.
Elcertifikaten är en subvention för alternativ elproduktion. Jag anser att det är bortkastade pengar. Jag skulle vilja att staten startade en högriskfond för ny energiproduktion istället. Det dyker upp ideer och förslag om hur vi kan förbättra energiproduktionen. Det finns förslag om bättre växellådor till snurrorna, sätt att utnyttja vågor eller nya produktionssätt att framställa solceller. Allt sådant är dyrt att testa och bygga prototyper. Det är mycket riskabla investeringar så jag tror inte att den privata industrin vågar. Därför behövs statliga investeringar. De flesta investeringarna kommer att gå med stora förluster men då och då kan fonden göra jättevinster.
Ska vi göra investeringar i olönsamma energisatsningar så skulle jag vilja göra dem i U-länder. Solceller för att driva pumpar eller ge el till matlagning så att man slipper göra träkol av regnskogen. Avsaltning av havsvatten ligger mig varmt om hjärtat.
MVH
Jan Lindgren

[henriks]

Hej!
Det är intressant att räkna. Bra att du tar dig tid Henriks. Jag har också tänkt mig att placera snurror vid motorvägarna men jag tror att vi först måste göra en grundlig undersökning om vad kontinuerligt infraljud gör med människor. För mig är det viktigare att människor mår bra än att det ser trevligt ut i fjällen. Som du säger lider vindkraftverken av barnsjukdomar. Lår oss vänta med att ta ställning tills de är så hållbara att kostadskalkylerna blir realistiska. I kalkylerna brukar man räkna med en avskrivningstid på 20 år. Verkligheten tycks vara att växellådorna håller ca 10 år.

Jag räknar på allt - hela tiden, det är jag "ökänd" för....
Menar du att ljudet från vindkraftverk skulle vara så störande att det är värre än motorvägen i sig? Där är ju redan ljudmiljön "förstörd" så det lär ju inte spela någon roll.

Självklart är det viktigt att människor mår bra - men du missar en liten sak i ditt resonemang, att människor mår bra av att kunna vistas i naturen, utan att behöva bli påmind om stressen i vardagen genom att hela tiden bli påmind genom synliga tecken på människans framfart i miljön. Det är inte så många platser kvar i det här landet som man inte ser spår efter skogsmaskiner, telefonmaster och vägar. Fjällen är en naturresurs just i att det är orörd natur.

Sen är det ju så att det redan är överskott på el i norra sverige som man i vissa situationer har svårt att kunna överföra söderut. Det är betydligt lättare för elnätet att hantera vindkraften i södra sverige än i norra.

De verk som har barnsjukdomar är främst de största verken placerade till havs eller nära kusten där det blåser oerhört mycket under långa tider - jättebra för effekten, men just växellådor och lager tar mycket stryk om de går med maxbelastning tusentals timmar i sträck. Att växellådorna "inte tycks hålla" mer än tio år har en mycket naturlig förklaring - Det är inga problem att bygga en växellåda som håller i så gott som en evighet, men då blir den oerhört tung. Varje ton extra vikt uppe i maskinhuset ökar på påfrestningarna på tornet och fundamentet och dessa måste också växa i dimension. Det finns beräkningar som visar att det inte lönar sig att dimensionera upp växellådan så att den håller lika länge som resten av verket - det är billigare att renovera / byta växellådan efter halva livslängden. (vissa lådor håller säkert tiden ut, vissa måste bytas - beroende på hur hårt de går)

Sen finns det också numera verk helt utan växellåda - men då är generatorn mycket dyrare istället eftersom den måste vara konstruerad för ett lägre varvtal

Resonemanget att vi skall avvakta med att bygga vindkraft tills barnsjukdomarna är borta håller inte - för om ingen bygger, kommer utvecklingen att avstanna och barnsjukdomarna finnas kvar, det är snarast tvärt om, fler byggda vindkraftverk på olika platser ger mer erfarenhet och mer kunskap om hur man skall bygga för längre livslängd.

Har du tagit hänsyn till avskrivningstiden i dina räkneexempel? Håller ett kärnkraftverk dubbelt så länge så får du halvera kostnaden.

Jag visste det.... (att någon skulle avslöja mig)
nej, det har jag naturligtvis inte gjort - för det jag jämförde var investeringskostnad - inte driftkostnad. - det jag ville uppnå med min lilla beräkning var att få en uppfattning om vilka investeringar som skulle behövas. Nybyggd vindkraft kan naturligtvis inte konkurrera med befintliga kraftverk, var sig det är kärnkraft eller vattenkraft. Nu är det ju så att även om kärnkraftverken är byggda för att hålla betydligt längre tid än vindkraftverken är det inte så att kärnkraften är gratis när den väl är byggd heller.
På Ringhals påbörjades 2002 ett enormt moderniserings och effekthöjningsprojekt som kommer att kosta sammanlagt ca 25 miljarder kronor.

Jag sitter på mitt jobb med det "delikata" uppdraget att säga ja eller nej till om vi skall satsa på att bygga egen vindkraft eller inte. mina beräkningar ger just nu att vi behöver ett elpris på ca 54 öre för att det skall löna sig. Där är vi inte riktigt idag, men var så säker att priset kommer att bli betydligt högre än så inom några år. Detta elpris på 54 öre är utan de elcertifikat som du tycker är bortkastade (jag delar inte din uppfattning) - räknar jag in certifikaten är det redan idag en ganska god affär.

Elcertifikaten är en subvention för alternativ elproduktion. Jag anser att det är bortkastade pengar.

Många subventioner/stöd/avgifter anser jag är helt meningslösa som styrmedel, men just elcertifikaten tycker jag är jättebra. Håll med om att vi måste ställa om, och det ganska snabbt? detta kan vi inte göra utan någon form av morot/piska?

Att staten skulle skapa en fond, då kommer den att finansieras med skatter på ett eller annat sätt, mest troligt på elenergi eller hur?
Vad är då skillnaden mot elcertifikaten, som är en stödform som "lever sitt eget liv", staten får inte in några pengar och tillför inga heller.

Om det är något jag skulle vilja hacka på så är det systemen med utsläppsrätter för koldioxid - det slår helt sjukt i vissa fall, men det är en annan fråga.

MVH
Henrik S - en före detta vän av kärnkraft, numera övertygad om att den är både dyr och farlig.

Redigerat av henriks: 15-03-2008, 17:08