CITAT (Aqvakul @ 18-03-2008, 20:37)

Ni kvinnor som skrivit i den här tråden har naturligtvis helt rätt när ni uttrycker er avsky gentemot mäns våld mot kvinnor. Det är onekligen ett gigantiskt samhällsproblem. Jag delar också er syn att våldet är en del i dessa mäns försök att utöva makt över och kontrollera kvinnor. Samhället har ett stort ansvar. Det finns samtidigt mycket vi som enskilda personer och grupper kan göra för att motarbeta våldet mot kvinnor.
Men.... det som får många (förhoppningsvis) vettiga män att ligga lågt i debatten är att vissa debattörer skuldbelägger män som grupp. Problemet beskrivs som en könsmaktsordning där män per definition är våldsamma och onda. Jag vägrar att ta på mig skulden för vad andra män gjort mot sina kvinnor, när jag inte ens haft chans att ingripa.
Känner att det är svårt att argumentera utifrån att jag är man i denna fråga. Jag tar nu risken och slänger fram några frågor, utan att på något sätt rättfärdiga mäns våld mot kvinnor.
Är det inte så att pojkar argumenterar mer fysiskt, medan flickor är skickligare på att använda verbala argument?
Är det inte så att dokumenterat våldsamma och farliga män ofta har mycket lätt att attrahera kvinnor?
Hur känns det för "snälla " män, som kanske inte hävdat sig särskilt väl i ungdomens slagsmål och brädats av spännande och "farliga" killar på dansbanan, att nu känna sig utpekade och skuldbelagda.
mina tankar
Anders

Vilket fint inlägg Anders!
Dina frågeställningar och synpunkter känner jag väl igen - tänker absolut inte slå någon klubba i huvudet på dig.
Ansvaret ligger naturligtvis på den som utövar våld och aldrig på någon annan. Det finns ingen kollektiv skuld - det är ju helt orimligt. Men däremot skulle ett deltagande och som du gör här -deklarerar ett avståndstagande från våldet, vara önskvärt från flera män. Som det historiskt har varit är det kvinnor som informerat, debatterat, tagit hand om brottsoffren, engagerat sig i kvinnojourer på sin fritid osv..kort sagt tagit konsekvenserna av det våld som vissa män utövar.
Och som jag nämnde tidigare..vad män säger högt och tydligt har större betydelse än vad vi kvinnor säger. Skratta inte med när någon skämtar om att han skall gå hem och slå kärringen på käften...tala i stället om vad du anser.
Beträffande kvinnors överlägsenhet vad gäller verbala argument kanske det är så, jag kanske inte är den rätta att bedöma det. Om jag skulle skulle sticka fram näsan en gång till och hävda att förtryckta människor alltid hittar ett motvapen??
När det gäller vissa kvinnors förälskelse i våldsamma män så har det ju skrivits spaltmeter om detta i skvallerpressen eftersom dessa män oftast är kända, Valjakkala t.ex. Det är oftast obegripligt att förstå men du som undervisar i psykologi kan säkert ana dig till förklaringen. Hur som helst är detta ett marginellt problem och inte det samhällsproblem vi menar när vi pratar om våld mot kvinnor.
Det är inte så att det syns på en man om han är en potentiell kvinnomisshandlare. Generellt sett så är dessa män inte allmänt aggressiva och verkligen inte mot andra människor. De är farliga för kvinnan, ibland för barnen och nästan alltid mot husdjuren. Alltså kan hon inte veta att hennes livs kärlek kommer att bli våldsam. Och de flesta kvinnor kan verifiera att det är hon som blivit utvald av honom.
Däremot kan de ofta vara väldigt charmerande, mycket duktiga på att bekräfta kvinnor, lyfta upp sina kvinnor på piedestal. Våldet börjar inte omgående heller utan det kan gå lång tid och börjar ofta med lite uppfostran, kontroll , örfil, kastad i väggen, sparkar för att sedan övergå i mycket brutalt våld. Sadistiska inslag kan så småningom komma som att fimpa cigarretter på brösten och på låren.
Representanter för dessa män finns inom alla yrkesgrupper, pensionärer blir inte per automatik snälla för att de blivit äldre.
Våld mot äldre och handikappade kvinnor är ett stort bekymmer idag...
Skulle kunna skriva mycket om dethär som du förstår ....
//Gunilla