Jag vill återknyta till urspungs inlägget. Riksdagledamöter fuskar, för de är inte sjukskrivna. Jag tycker det är tråkigt när alla i en grupp behandlas som en homogen grupp, utan urskiljning. Alla är lika bra eller lika dåliga. Men jag vill föra tanken ett steg längre. Sjuk och sjukskriven, är det verkligen samma sak och så himla tätt ihopkopplat?? Jag arbetade som dagmamma i kommunal regi i 13 år, jag var sjukskriven 1 gång, magsjuka hade jag då. Annars, vid förkylning och dylikt jobbade jag på efter bästa förmåga. Är det fusk att jobba om man är förkyld?
Knappast, kanske dumt och nonchalant eftersom man smittar andra, men fusk är det inte. Hur många gånger tror ni Robert Aschberg varit sjukskriven?? Eller har han möjligen också ett jobb dit man kan gå oavsett hälsostatus??
Fusk är för mig Skandiadirektörer som renoverar egna lägenheter för miljonbelopp och sedan blir frikända i domstol. Folk som letar kryphål och skor sig, folk som blir giriga, men att vara på arbetet när man är sjuk är inget av detta för mig.
Arbete förresten, de är förtroendevalda våra riksdagsledamöter, folkvalda, ingen vet vad som väntar nästa mandat, det är inget jobb med regelbundna arbetstider, politiker uppdrag är så sällan det.
Demokratin hänger på att var och en engagerar sig i samhället och dess utveckling, politikerförakt är väldigt främmande för mig. Det är eldsjälar som brinner och tror på att man ska ta sitt ansvar och engagera sig. Har de olika åsikter än dig kanske du också (ni) ska engagera dig/er. Man kan aldrig tycker jag skälla på plitiker. Vi har exakt dem vi förtjänar. De som engagerar sig. Tycker vi inte om dem eller de de gör får vi ta vårt ansvar och engagera oss själva det är själva meningen med demokratin.
|