Jättefin bild, Lotta! Kanske koltrasten kände sig trygg i er närhet. Det ser verkligen fridfullt ut.
Koltrastens öppna bo är väldigt utsatt för fiender. Jag har själv sett skator plundra ett koltrastbo på alla ägg. Det tog bara 10 minuter trots att alla småfåglar skrek allt vad de orkade och gjorde vad de kunde för att jag bort skatan.
Vi rensar ut allt bomaterial ur holkarna på vårvintern, eftersom det kan finnas ohyra i de gamla bona. I våras fanns det också en död talgoxunge och några okläckta ägg i en av holkarna. Det berodde på att grannens katt brukade sitta på lur på holkens tak. Vi riggade upp nät och pinnar kring trädet och försökte förstås jaga iväg katten, men inget hjälpte. Till sist gav talgoxen upp och övergav boet. Sorgligt! I en flitigt använd blåmesholk hittade vi ett jättelikt getingbo på våren.

Inte så konstigt att blåmesen bodde någon annanstans den sommaren.
Jag har designat holkar med plåttak, dels för att öka holkarnas hållbarhet, men också för att göra det omöjligt för katter och andra småfågelsfiender att sitta på taket. (Exemplet nyss: det var en äldre modell med trätak.)
Ornitologer brukar visst rekommendera att man lägger bomaterial bara i uggle- och knipholkar. Småfåglarna vill välja själva!
Vill ni se holkliv INIFRÅN finns kärleksfullt gjorda engelska bildreportage
om mesars utveckling i en specialholk med videokamera inmonterad i taket.