Hur många av er vågar, öppet prata om problem som rör sig om område nedom midjan? Alternativ

[Netha]

Kom att tänka på det ikväll efter att ha haft trevlig stund (timmar) tillsammans med brorsa och svägerska.
Vi kom att prata om allt möjligt, men också vad t.ex prostatacancer och dess behandling kan ge för biverkningar
och också om vad hjälp/hjälpmedel som finns att tillgå.

Brorsan har nyligt avslutat 2 månader lång strålningsbehandling för sin prostatacancer
och han berättade om medpatienter som varit så tysta och inte vågat vare sig prata el fråga om något
som hade samband med sjukdomen... inte förrän han tog initiativ och berättade hur det var för honom.

Funderar varför det ska vara så svårt att tala om vissa sjukdomar?
Menar ... om du brutit ett ben så skäms du ju inte för att prata om det och följder det medför.

[Betty]

Jag tror att kvinnor har lättare än män att prata om sånt som rör underlivet. Det finns ju en del naturliga orsaker till det, som cellprovstagningar, barnafödande och allt kring det, mens o mensproblem, klimakteriet med menopaus, torra slemhinnor o.s.v. Män däremot har ju "ingen naturligt återkommande anledning" att prata om sitt organ så därför tror jag att det är svårare för dem.

[Netha]

Jag tror att kvinnor har lättare än män att prata om sånt som rör underlivet. Det finns ju en del naturliga orsaker till det, som cellprovstagningar, barnafödande och allt kring det, mens o mensproblem, klimakteriet med menopaus, torra slemhinnor o.s.v. Män däremot har ju "ingen naturligt återkommande anledning" att prata om sitt organ så därför tror jag att det är svårare för dem.

Ja så kan det... men behöver inte ...vara.
Ju fler män och kvinnor som öppet talar om dessa problem... desto naturligare blir det.
Jag är faktiskt stolt över brorsan som är så öppen och redan, fast han själv varit mitt inne i behandling
orkat ge så många andra hopp inför framtiden.

[Monaxe]

Ja så kan det... men behöver inte ...vara.
Ju fler män och kvinnor som öppet talar om dessa problem... desto naturligare blir det.
Jag är faktiskt stolt över brorsan som är så öppen och redan, fast han själv varit mitt inne i behandling
orkat ge så många andra hopp inför framtiden.

Absolut! Det är värt en stor eloge.