Hur många av er vågar, öppet prata om problem som rör sig om område nedom midjan? Alternativ

[Netha]

Kom att tänka på det ikväll efter att ha haft trevlig stund (timmar) tillsammans med brorsa och svägerska.
Vi kom att prata om allt möjligt, men också vad t.ex prostatacancer och dess behandling kan ge för biverkningar
och också om vad hjälp/hjälpmedel som finns att tillgå.

Brorsan har nyligt avslutat 2 månader lång strålningsbehandling för sin prostatacancer
och han berättade om medpatienter som varit så tysta och inte vågat vare sig prata el fråga om något
som hade samband med sjukdomen... inte förrän han tog initiativ och berättade hur det var för honom.

Funderar varför det ska vara så svårt att tala om vissa sjukdomar?
Menar ... om du brutit ett ben så skäms du ju inte för att prata om det och följder det medför.

[Gossen Ruda]

Jag har inga större problem att prata om det men man man får välja tidpunkt mm. Har jag en märklig finne på handen går det bra att prata om den och visa upp den även vid finare tillfällen. Sitter den däremot på snoppen är det kanske inte lämpligt att prata om den överallt och definitivt inte demonstrera den.

Fast det här med att prata om intimare kroppsdelar är beroende på två motstående drivkrafter. Dels så är människan ganska sexfixerad vilket inte är så konstigt eftersom vår arts fortlevnad är beroende av användandet av könsorganen. Mot detta står då olika föreställningar från religionen och personer som vet bäst att ämnet är tabu. Motsättningen gör att det är lättast att hålla käft. Det är min uppfattning men jag vet inte om jag har rätt.

Beträffande mina erfarenheter så tyckte min läkare när han kollade prostatan efter en prostatit jag haft att den kändes lite konstig så han remitterade mig till en specialist. PSA-värdet var också lite väl högt. Där gick jag sen i flera år för kontroll. PSA-värdet fortsatte stiga sakta och det och en speciell kvot pekade på cancer. Fast PSA är ett ganska trubbigt värde, förhöjt värde behöver inte betyda något farligt. I mitt fall sa läkaren att ungefär en fjärdedel av dom som var som jag hade cancer.

Så det undersökningar med ultraljud och vävnadsprovtagning. Inget roligt, man tar proverna via ändtarmen och skjuter in en provnål i prostatan. Det känns och sen skiter man blod i några dagar. Sperman är rena plodprovet. Nåja, det går över. Efter 2 sådana provtagningar, 20 nålstick sammanlagt, och lite mer undersökningar blev resultatet: inga vävnadsförändringar. Vid senaste PSA-provet hade det dessutom sjunkit från 7 till 5. Troligen har jag en vilande prostatit som kan påverka värdet. Det är svårt att bli av med bakterier i prostatan, det är dålig blodgenomströmning så antibiotikan har svårt att komma fram överallt.