Kastar in lite mer kött på benen och saxar ett par grejer från tidningen ATL, här kommer den första:
Höga matpriser en myt
ATL Måndag 19 maj 2003
Svenskar betalar inte mer för maten än övriga européer. De höga svenska matpriserna är en myt som skymmer viktigare jordbrukspolitiska frågor, hävdar företagsekonomen Staffan Hultén.
Enligt Staffan Hultén, docent i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, är den dyra svenska maten en myt som omhuldas av media, myndigheter och ministrar. Felaktiga jämförelser, förhastade slutsatser och rena fördomar upprätthåller illusionen.
Ett sätt som jämförelserna förvridits på enligt Staffan Hultén är att de svenska priserna inte sätts i relation till jämförbara länder. I dag jämför man med Spanien och Portugal, länder som fått allt billigare matpriser medan de svenska legat stilla och priserna i andra länder stigit. De länder som Sverige jämfördes med när frågorna debatterades i slutet på 1980-talet nämns inte längre.
- Att Sverige har kommit ifatt Frankrike och Storbritannien anses självklart och att vi har 15 procent lägre priser än Danmark och 30 procent lägre priser än Norge struntar man i, säger docenten som skrivit flera utredningar om dagligvaruhandeln.
Snedvriden debatt
Snedvridningen i debatten blir inte bättre av att fel saker jämförs. Att produkter som är vardagsmat i ett land är billigare där än i ett land där de äts mer sällan är inte konstigt. I ett uppmärksammat Brysselbeställt försök till prisjämförelse från förra året konstaterades till exempel att icke kolsyrat mineralvatten, som är mycket vanligare på kontinenten, är mycket billigare i Frankrike än i Sverige.
- Prisindexet var 44 i Frankrike och 199 i Sverige. Tänker man sig att alla andra priser är lika så får ju Frankrike mycket lägre matpriser bara på grund av mineralvattnet.
Turistande svenskar gör samma tankefel, tror Staffan Hultén. De ser att tysk öl är billigare i Hamburg än i Hästveda och att gorgonzola är billigare i Milano än i Malmö. De skulle få en bättre bild av hur matpriserna fungerar om de kollade vad knäckebrödet kostar i Amsterdam.
Billig juice
- Man ska kolla på de tunga produkterna i den svenska hushållsbudgeten. Kylhållen juice är jättebilligt i Sverige och det pressar ner priserna även på jämförbara importprodukter.
Även de som har till uppgift att räkna själva och vara kritiska bidrar till prismyten. De höga matpriserna är ett tacksamt ämne för medierna, och för Konkurrensverket är kampen mot dyr mat tradition. Det är ingen slump att jordbruksminister Ann-Christin Nykvist med ett förflutet som generaldirektör på Konkurrensverket sjunger med i höga priser-kören, anser Staffan Hultén.
- Jag kan inte förstå varför hon ska hålla på med det. Det finns väl andra saker att diskutera.
Den allmänna fixeringen vid idén om den dyra maten tror Staffan Hultén till stor del beror på att den är så etablerad. Den som hävdar att Sverige har höga matpriser har ett färdigt arkiv av förklaringar att ta till. LRF:s starka ställning och den svenska geografin är exempel på orsaker som sällan ifrågasätts.
Prisfrågan skymmer andra
Men spelar det någon roll om vad vi tror att maten kostar så länge den inte kostar för mycket? Staffan Hultén anser att det gör det. Myten om matens pris skymmer andra viktiga frågor, som jordbrukets påverkan på miljön och modern djurhållning.
- Det torde gagna Sverige som jordbruksnation om vi talade lite mindre om matpriser och lite mer om andra aspekter av jordbrukspolitiken. Matpriserna är inget stort problem för svenskarna i dag och de få procentenheter man skulle kunna sänka priserna motiverar inte den uppmärksamhet de får i medierna, säger docenten som i egenskap av flerårig Paris-pendlare har direkt plånbokserfarenhet av svensk-franska prisskillnader.
Sara Johansson
Och här kommer den andra:
Holländarna jobbar kortast tid för maten
ATL Fredag 8 november 2002
Holland behåller sin förstaplats i matligan. En förstaplats som de haft sedan starten 1977, men tillfälligt förlorade till Finland 1997 och 2000. För tjugotredje gången jämför Christina Falkengård matpriserna i åtta nordeuropeiska länder. Jämförelsen spänner över 26 år från 1977 till 2002.
I Holland tar det 2 timmar och 49 minuter att arbeta ihop till de 15 varorna i Europa-matkassen och det är 3 minuter snabbare än förra året.
Finland har halkat ner till tredje plats och där behövs det 7 minuter mer för att arbeta ihop till kassens värde. Sverige ligger kvar på fjärde plats tätt ihop med Finland och Norge, men vi får ihop till kassen 2 minuter snabbare än förra året.
Samtliga länder utom Finland, England och Frankrike har fått det bättre. Den stora vinnaren är Danmark som klivit upp från sistaplatsen till sjätte och klarar att få ihop till kassens värde 23 minuter snabbare än förra året. Riktig förlorare är Frankrike som halkat ner två placeringar och på sista plats behöver 17 minuter mer än förra året för att arbeta ihop till kassen.
Närmar sig
Men länderna närmar sig varandra alltmer och nu skiljer det 1 timme och 6 minuter mellan först och sist. Och det är tre minuter mindre än 2001 när skillnaden var 1 timme och 10 minuter. Det allra första året var skillnaden mellan segraren Holland och förloraren England 4 timmar och 39 minuter. Då låg Sverige på andra plats. Som sämst har Sverige haft en sjätte plats.
Holland var billigast i 19 år från 1977 till 1995. Efter EU-inträdet gjorde konkurrensen maten billigare i Finland. Den överraskande förstaplaceringen 1997 befästes 2000, men förra året tog Holland tillbaka sin förstaplats och Finland knuffades ner till andraplatsen och nu har de tappat till tredje. Och priserna har ökat trots att man vid övergången till euro på nyåret lät datorerna göra en exakt omräkning.
Konkurrensen hårdnar och affärsmetoderna slipas. Det är tydligast i Holland där man i vår butik disponerar utrymmet efter vad folk handlar. Mer plats för varor som omsätts snabbt, mindre plats för hyllvärmare.
Sverige näst billigast
I svenska pengar är Matkassen med ett kg vardera av 15 vanliga vardagsvaror billigast i Holland med 583:78 och dyrast i Danmark med 857:58.
Men här ligger Sverige lite sensationellt på andra plats med 605:69 bara 21:91 dyrare än Hollands. En förbättring från förra året när Sverige var fjärde dyrast. Till de billigare hör i tur och ordning Holland, Sverige, England, Finland och Frankrike (653: 97). Tyskland ligger lite för sig själv med 734:46. I en division för sig själva finns Norge och Danmark som båda ligger över 800 kronor.
Gränshandel
Konsumenter både i Danmark och Norge har all anledning att söka sig till Sverige. För norrmännen kryddas tillvaron också av att inte bara maten utan också vin, sprit, tobak, resor och bilreparationer är markant billigare. Danmark har billigare alkohol men på maten kan man tjäna en slant även om resan över Öresundsbron enligt många kostar för mycket.
Jämförbart med timmar och minuter
Maten har blivit allt billigare i Sverige och vi ligger bra till i Europa. men vad maten kostar beror ju på vad man har att betala med.
Eftersom vi tjänar och skattar så olika divideras Matkassens totalpris med respektive lands arbetskraftskostnad och det ger ett värde i timmar och minuter som gör att det går att jämföra länder och år emellan.
---------------------
För egen del tycker jag att maten alltid är värd sitt pris. Om inte annat så blir man inte särskilt mätt av att käka pengar...
Micke
Får man bara ändan ur vagnen, behöver man inte ta sig i kragen.