CITAT (evni @ 02-05-2008, 11:47)

Tack snälla ni för alla svar och funderingar.
Vi har inte pratat med varandra ännu men Vi får ta en diskution i kväll. Jag jobbar hela dagen i dag.
Jag är inte på något vis kuvad. Det är inte så att han styr mig med järnhand, absolut inte. Han är faktiskt väldigt snäll ( Hör Ni hur len i rösten jag är i dag mot i går) MEN just det här blev jag såå arg på.
Men nu har jag sovit på saken och som någon skrev att jag får se det possitivt att FÅ hämta henne. Jag ser ju vad det är för kompisar hon umgås med och var dom håller till m.m. Att jag hämtade henne den här kvällen 22,30 vá ju att det det var Valborg och det kanske är mer folk ute en sådan kväll.
Men visst är hon bortskämd med att få skjuts överallt.
Jag tänker också att, tänk om jag/vi nekar att hämta henne en kväll och säger till henne att - Du får ta bussen och så händer det något. Då skulle jag aldrig förlåta mig själv utan att tänka. Oooohhhh, varför hämtade jag inte henne för ?
Tack snälla NI
/Ev
VIsst är det så, man skulle inte stå ut med tanken om det hänt något. Och inte är det överbeskyddande. Jag har skjutsat mina ungar i alla år, fast de inte ville.
Sedan blev jag världens bästa morsa för att jag alltid hämtade, då ville dom. Har skjutsat många kompisar som trubblat till det också.
Numera ha ungen körkort själv och det såg jag fram emot. Någon gång ibland ber han om skjuts i alla fall. Han är över tjugo år nu och har både systembolagsålder och körkortsålder inne. Ofta är han helt nykter när han går ut eftersom han måste till jobbet dagen därpå. Men när han ber mig skjutsar jag gärna fortfarande. Ungdomar ska ha kul och jag tycker fortfarande att det känns tryggt att hämta och framför allt att kidsen är så ansvarskännande att de skiljer på bilkörning och alkohol.
Så länge jag orkar kommer jag att gå upp mitt i natten och hämta när de ber mig. Jag hoppas de kommer ihåg det den dag jag är gammal och senil och inte klarar mig själv.
Ungarna är ju den största rikedom vi har så dom måste man förvalta väl.