Arbetsförmedlingen=nytta? Alternativ

[JosefinP]

jag var hos en arbetspsykolog under några dagar. Och vi gjorde tester av yrken och intressen, studier etc.

Vi hamnade i ngt inom florist, bageri.

Och då sa arbetspsykologen att men vi har en sådan af-utbildning inom florist, så har du möjlighet..

var till Af på tisdag så sa hon men kom förbi på torsdag med ansökningarna till floristutbildningen...

Och sedan när jag var förbi med mina kopior så sa hon att ne alltså det är ju regler som vi måste följa och vi har tittat på floristyrket och det var 20 jobb och 1000 arbetslösa i hela landet. Och de flesta jobb är i sthlm, och där är det ju bostadsbrist så det blir nog avslag om vi skickar in papprena.

Då vet vi inte hur vi ska göra... sa hon....

Känns som onödigt att jag var till en arbetspsykolog och jag hade praktik på en blomsteraffär för att få reda på om det är något för mig och sedan så blir det inget av det...

De kan ju inte hjälpa mig med något. Det bästa blir att göra allt själv utan AF.

[Anic]

Jag vet inte vad jag ska säga om arbetsförmedligen, finns bra och dåligt saker. Jag är väldigt tacksam för de pengar man får när man är arbetslös, även om det vara är 4000-5000 kr är det bättre än inget.

Sen kan jag tycka att vissa krav är lite jobbiga, satt 6 timmer/dag 5 dagar/vecka i 8 veckor en skola, där man skulle söka jobb via datorn och skriva ansökingar. Tyvärr så finns det inte så många jobb att söka så man kan utnyttja hela tiden till det enbart. Tog en timma på morgonen, resten av tiden satt man bara av(dagis för vuxna). Om man nu inte hade turen att få åka på studiebesök på nått arbete, eller hade någon enstaka föreläsning. Slöseri med tid, sen kostar det att ta sig dit också, eftersom det inte var gångavstånd. Med små inkomster är varje utgift en börda.

Hur man blir bemött är väldigt olika, inne i gbg(storstad) tyckte jag att man inte fick någon större kontakt med sin handledare och väldigt mkt förbråelser för att man inte fått arbete, medans i Kinna((på landet) så vet de åtminstonde vem jag är när man kommer dit och förebråelserna haglar inte lika tätt.

Att vara arbetslös är redan fruktansvärt, men behöver inte hjälp från amf med att krossa sitt självförtroende, det bruka lösa sig själv. Många gånger ställer de frågor som får det till att kännas sig som att man är den dålig mäniska för att man inte får arbete, att det är del på ens personlighet. Bara för att man är blyg och osäker på en intevju är man ingen dålig människa eller dålig arbetare.

Tyvärr har Pirum rätt, har man inget stort kontaktnät, har man inte lika lätt att få arbete.

Detta har jag lärt mig/kommit fram till:
Har man arbete kan man tydligen lättare få ett nytt arbete.
Ingen vill anställa den utan erfarenhet oavsätt hur bra utbildning man har, men utan anställning får man ingen erfarenhet heller.
Inga andra yrkesgrupper vill anställa någon som har en bra utbildning inom något annat, för risken att man bara tar det tills man kan får arbete inom det man är utbildad i.
Bor man för långt borta vill de inte heller anställa en för att risken att man försöker hitta ett nämre arbete är stor.

En ond cirkle.

[Aqvakul]

Jag vet inte vad jag ska säga om arbetsförmedligen, finns bra och dåligt saker. Jag är väldigt tacksam för de pengar man får när man är arbetslös, även om det vara är 4000-5000 kr är det bättre än inget.

Sen kan jag tycka att vissa krav är lite jobbiga, satt 6 timmer/dag 5 dagar/vecka i 8 veckor en skola, där man skulle söka jobb via datorn och skriva ansökingar. Tyvärr så finns det inte så många jobb att söka så man kan utnyttja hela tiden till det enbart. Tog en timma på morgonen, resten av tiden satt man bara av(dagis för vuxna). Om man nu inte hade turen att få åka på studiebesök på nått arbete, eller hade någon enstaka föreläsning. Slöseri med tid, sen kostar det att ta sig dit också, eftersom det inte var gångavstånd. Med små inkomster är varje utgift en börda.

Hur man blir bemött är väldigt olika, inne i gbg(storstad) tyckte jag att man inte fick någon större kontakt med sin handledare och väldigt mkt förbråelser för att man inte fått arbete, medans i Kinna((på landet) så vet de åtminstonde vem jag är när man kommer dit och förebråelserna haglar inte lika tätt.

Att vara arbetslös är redan fruktansvärt, men behöver inte hjälp från amf med att krossa sitt självförtroende, det bruka lösa sig själv. Många gånger ställer de frågor som får det till att kännas sig som att man är den dålig mäniska för att man inte får arbete, att det är del på ens personlighet. Bara för att man är blyg och osäker på en intevju är man ingen dålig människa eller dålig arbetare.

Tyvärr har Pirum rätt, har man inget stort kontaktnät, har man inte lika lätt att få arbete.

Detta har jag lärt mig/kommit fram till:
Har man arbete kan man tydligen lättare få ett nytt arbete.
Ingen vill anställa den utan erfarenhet oavsätt hur bra utbildning man har, men utan anställning får man ingen erfarenhet heller.
Inga andra yrkesgrupper vill anställa någon som har en bra utbildning inom något annat, för risken att man bara tar det tills man kan får arbete inom det man är utbildad i.
Bor man för långt borta vill de inte heller anställa en för att risken att man försöker hitta ett nämre arbete är stor.

En ond cirkle.

Så intressant och lite sorgligt att höra din historia! Dina slutsaser instämmer jag i. Trevligt med en nyanserad skildring, gäller även Pirums. Det finns mkt negativt att säga om AF, men jag tror man gör det väl enkelt för sig om man bara sågar det jäms med fotknölarna.

[*Stintan*]

Så intressant och lite sorgligt att höra din historia! Dina slutsaser instämmer jag i. Trevligt med en nyanserad skildring, gäller även Pirums. Det finns mkt negativt att säga om AF, men jag tror man gör det väl enkelt för sig om man bara sågar det jäms med fotknölarna.

Jag förstår inte vad du menar om när du säger att man gör det lätt för sig. Vad vet du om vilka erfarenheter folk har av arbetsförmedlingen utöver det lilla som beskrivits här i tråden. AF är väl medvetna om att människor är i beroendeställning till dem vid arbetslöshet och därför behandlar dom folk hur som helst. Kan man av någon anledning inte delta i någon fånig övning eller nåt jippo AF arrangerat så kan det få oanade konsekvenser.

Min egen erfarenhet är bl.a. att jag blev nollställd hos försäkringskassan p.g.a. att AF utan att meddela mig skrev ut mig som icke arbetssökande. Detta på gund av att jag inte kom till en informationsträff 5 mil hemifrån om jobb inom vårdsektorn. Då hade jag ändå ringt innan och sagt att jag inte kunde komma p.g.a. sjukdom. Då sades inget om att jag skulle bli utskriven om jag uteblev. Skulle jag då ha satt mig i en taxi ( fanns inga kommunala färdmedel) för att i mitt febriga tillstånd åka till ett meningslöst möte som handlade om sådant jobb jag inte kunde jobba med.Till saken hör att AF var väl medvetna om att jag aldrig skulle kunna jobba inom vården eftersom mina kroppsliga problem förhindrade detta. Jag var vid tillfället inte sjukskriven men när jag långt senare blev det så uppdagades att jag mig själv ovetandes inte längre var inskriven vid AF och nekades därför sjukpenning. AF sparkade undan fötterna på mig med sitt agerande. Ytterligare omständigheter runt detta har jag ingen lust att skriva om här men jag kan berätta att jag efter hård strid så småningom fick rätt och viss ersättning retroaktivt men under tiden var det ett helvete.

Jag anser inte att man gör det lätt för sig om man sågar AF eftersom dom i många fall stjälper istället för hjälper och några jobb förmedlar dom inte heller.
Med ditt synsätt så dissar du människor som är beroende av AF för sitt uppehälle och som kämpar för att hitta ett jobb så att dom kan få mat på bordet.
För det kan väl inte vara så att du anser att man gör det lätt för sig bara för att man inte utförligt berättar för dig varför man sågar AF.