Jag har fått lära mig av mina lärare att man inte ska fokusera så mycket på slutstorlek på träden, mer se det som en hint om hur fort det växer, och tänka på att rotsystemet också växer där under ungefär motsvarande. Om det anges till 15 m så är ju den siffran gällande "när trädet är 10 år". (Sen varierar ju dessa 15 m säkert 2-3 m åt vardera håll.)
Därför säger vissa att det är bättre att ta ett träd som blir "för stort", så hinner du själv njuta av dess skugga, och rätta växtform, än att ta ett träd med rätt slutstorlek och då få vänta 10-15 år. Bara det inte skadar hus, ledning osv... under uppväxten.
Träd växer ju sakta, det är väl just därför man är så mycket mer noga när man ska välja, och man kan ju tyvärr inte rymma alla sorter man gillar. Men man behöver kanske inte vara så himla rädd att plantera stora träd... Ibland är det vettigare, då får man snabbare den skugga och mikroklimat man är ute efter. I o f s är det mer vanligt att man blir galen på att folk tar ner alla träd när de köper hus. Men är man van trädgårdsmänniska har man ju greppat detta med värdet av träd.
Träd är ju bara 10 år ett enda år... Om de är 6 m om 10 år, så är de kanske 10 m om 20 år. Då står ju också huset kvar. Så jag kan tycka att folk möjligen hakar fast för mycket vid angivelsen av storlekarna, utifrån att det är den höjden man vill ha. Dvs om det är lagom bara just vid 10-årsstorlek är det ju väldigt synd, det är kanske bättre att ha glädje av det även de första 9 åren...
I alla fall finns det olika synsätt, och är man medveten kan man ta detta med slutstorleken lite lättare.
Manchurisk valnöt är ju ett väldigt läckert träd! Om du vill ha det så kör!
|