480 ton gift i våra trädgårdar förra året! Alternativ

[Gunilla T]

Igår råkade jag lyssna till ett inslag på radion om den ökade giftspridningen bland trädgårdsägare. Inslaget baserades på en artikel från TT och finns att läsa i flera dagstidningar idag.

Förra året spreds 480 ton växtskyddsmedel i våra trädgårdar - en ökning med 50 ton från året innan!

Fundera en stund på denna ofantliga mängd gifter i form av pulver, granulat och i flytande form!!

Under en längre period har hushållens användning ökat, miljöintresset tycks ta slut vid den egna trädgården.

En enorm marknadsföring av producenterna där produkterna påstås vara lätt nedbrytbara tros vara en anledning till den enorma konsumtionen av gifter - men också att det är enkelt att använda kemikalier istället för att rensa och gräva.

Naturskyddsföreningens ordförande menar att konsekvenserna av att använda växtskyddsmedel borde tydliggöras på flaskorna och burkarna i stil med det som används för tobak och alkohol - "[b]DENHÄR PRODUKTEN DÖDAR LEVANDE ORGANISMER".[/b]Enligt Naturskyddsföreningen har vi mycket begränsade kunskaper om de långsiktiga effekterna på vår egen hälsa och på miljön.

De flesta tänkande människor granskar all reklam med kritiska ögon - vi vet att försäljaren och producenten vill tjäna pengar - de har starka skäl för att framställa produkterna så fördelaktigt som möjligt men varför verkar detta kritiska tänkande saknas när det gäller kemikalier i vår trädgård?

De som protesterar har inga vinnande eller egoistiska skäl till detta annat än en önskan om att värna om vår gemensamma miljö.

Hur många arter har vi utrotat med dessa 480 ton gift som spreds ut enbart i fjol? Jag är sannerligen ingen expert i ämnet men en del polletter har ramlat ner även hos mig sedan jag började intressera mig för trädgård.

En begynnande förståelse av att allt hänger ihop i naturen - tar vi bort en länk så sker en ökning av något annat. Med andra ord - tar vi bort allt som vi uppfattar som skadegörare tar vi även bort födan för alla nyttoinsekter som finns i vår miljö med den påföljd att skadegörarna ökar igen utan naturliga fiender och då är vi inne i en ond cirkel. Inga nyttoinsekter - mera gifter.

Naturen är full av liv - på gott och ont. Utan det livet skulle våra trädgårdar dö - vi behöver maskarna, svamparna, insekterna, mikroorganismerna och alla miljoner småkryp därför att de bidrar till själva livet i trädgården! Döda dom inte!!Tänk om varannan trädgårdsägare bestämde sig för att köpa växter för slantarna istället för gifter (och ingen ökning skedde)- då skulle vi minska användandet av växtskyddsmedel med 240 ton!! Det skulle göra skillnad för miljön.

[Red Top]

Tack Platinum!
Intressant uppsats. Alltså: Glyfosat är ofarligt tills vi upptäcker motsatsen.

"Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt amino(metylfosfonsyra), även kallad AMPA, har idag detekterats i varierande halter i många vattenmiljöer men åsikterna om huruvida de detekterade ämnena och halterna av dem är farliga för människor, djur och växter skiljer sig åt."

Ungefär som var fallet med hormoslyr och DDT, för att inte tala om neurosedyn.

[Platinum]

Tack Platinum!
Intressant uppsats. Alltså: Glyfosat är ofarligt tills vi upptäcker motsatsen.

"Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt amino(metylfosfonsyra), även kallad AMPA, har idag detekterats i varierande halter i många vattenmiljöer men åsikterna om huruvida de detekterade ämnena och halterna av dem är farliga för människor, djur och växter skiljer sig åt."

Ungefär som var fallet med hormoslyr och DDT, för att inte tala om neurosedyn.

Det beror väl på hur man läser uppsatsen.

Detta tolkar iaf jag som att man kanske bör vara åtminstone observant om var man nyttjar medlet.

När glyfosat kommit ner i marken bryts det till stor del ner mikrobiellt till AMPA. Trots att båda dessa föreningar är ganska vattenlösliga adsorberas de i hög grad till markpartiklar såsom organiskt material, silikater samt järn- och aluminiumhydroxider. Adsorptionen gör så att mikroorganismerna kan bryta ner en större andel av den tillförda glyfosaten. Hur effektiv nedbrytningen blir i marken beror av en hel rad faktorer såsom mängd bakterier av Pseudomonas spp., mängd tillgängligt fosfat, adsorption-/desorptionshastighet och nederbördsmängd, men det som i slutändan ändå spelar störst roll för glyfosats och AMPA:s uppträdande i marken är markegenskaperna. Det som gör risken för vattenförorening större vid den privata användningen är att bekämpningen sker på hårdgjorda ytor såsom grusgångar, asfaltsytor och stenplattor. Där sker en snabb avrinning och adsorption och nedbrytning kan endast ske i begränsad omfattning.