Jag har en gammal slåtteräng jag försöker restaurera, och jag har försökt undersöka hur man skall göra. Jag har bara kört ett år än, så detta är mest teoretiskt, men...
* Huvudpoängen är att få ner näringshalterna, framförallt kvävehalterna, så mycket det bara går. Dvs gödsla aldrig, och höet måste alltid räfsas ihop och tas bort efter att du slagit. Även när man gör så blir processen långsam pga att det faller ner nitratkväve ur luften; det tar tydligen flera år innan ängen börjar bli en slåtteräng igen.
* Nästa viktiga poäng är själva slåttern. När ängen är igång skall den slås bara en gång per år, antingen sent i augusti eller under september. Detta för att alla ängsblommor skall hinna sätta frö. De första åren när näringshalterna är väldigt höga kan man dock behöva slå flera gånger pga att det växer så förbaskat. I år är som sagt första året för min blivande äng, och jag har slagit två gånger, en gång i tidigt i maj, och sen för cirka en vecka sedan. Jag har också slagit det parti där älggräset dominerar två-tre gånger dessemellan, varje gång älggräset blivit cirka 30 cm högt och hotat att sätta frö.
* Nåt jag inte vet hur viktigt det är, men som påpekas överallt, är att man måste använda skärande redskap vid slåttern (lie, slåtterbalk, röjsåg med gräsklinga), absolut inte krossande redskap (slö gräsklippare, röjsåg med nylonlina). Det sägs att krossande redskap skadar de fleråriga ängsväxterna och gör dem mottagliga för sjukdomar.
* Första året, om du har en äng som legat i träda länge, har du antagligen en tjock filt av gammalt dött gräs. Om läget tillåter kan man bränna av gräsfilten, men annars får man försöka räfsa bort den (otroligt tungt jobb, kan jag meddela!).
* Har träd vuxit upp och skuggar ängen kan du behöva tunna ut/ta bort dem.
* Högvuxna, kvävegynnade, rotogräs som älggräs, åkertistel, maskros, och kvickrot skall man helst försöka få bort, men i praktiken kan man inte göra mycket annat än att sköta ängen, se till att den inte får gödning, och hoppas att man tröttar ut dem. Har man mycket rotogräs rekommenderar Pratensis, ett företag som säljer blomsteråkerfrö, att man lägger markduk, täcker med näringsfattig jord, och sår nytt frö. Detta ger blomsteräng snabbt, men nackdelen är förstås att man blir av med alla de bra växter som finns kvar på ängen också, och att det är dyrt.
* Bestäm dig för vad du vill göra. Vill du restaurera en riktig slåtteräng för att hjälpa vilda ängsväxter och djur bör du inte köpa in fröer eller göra åtgärder annat än att helt enkelt börja hävda ängen igen. Vill du bara ha en trevlig blomsteräng kan du nog med fördel besöka
http://www.pratensis.seJag har beslutat fuska, och kommer att så in egen-insamlat frö och pratensis-frö i rutor på ängen.
* Mina största problem under detta första år har varit:
- Vad sjutton gör man av allt hö? Kompostera är inte att tänka på, och att bränna ett ton fuktigt hö är inte helt okomplicerat heller.
- Älggräs. Skiten påstås vara lätt att få bort genom att slå upprepade gånger, men det har tydligen ingen berättat för mitt älggräs.
- Att hävda en äng är otroligt arbetsintensivt om du använder traditionella metoder (lie och räfsa). Det krävs mycket mer och hårdare arbete än för en gräsmatta. Jag rekommenderar starkt att du antingen kommer överens med någon bonde i området att han kommer och skördar din mark, eller att du skaffar lämplig utrustning. I alla fall om din äng är hyfsat stor.