Kul att läsa om andras fobier, då inser man att man är ganska normal trots allt!
Jag delar en fobi som andra här också verkar ha, att vara livrädd då någon annan kör......... Jag tjuter och skriker och leker extraförare så till den milda grad att min sambo är dödligt trött på mig, ändå får han ofta köra........ Jag avskyr dessutom att köra på natten, får för mig att jag inget ser och kommer att köra på någon närsomhelst, att vägen helt plötsligt skall försvinna och jag köra ut i diket........... Då jag själv kör kör jag fort, slarvigt och är helt orädd.....
En annan sak jag har fobi över, är monstret under sängen... Ingen här har ännu yttrat den fobin, är jag helt ensam här...........

Jag har så länge jag kan minnas varit dödligt rädd för det mörka utrymmet under sängar, soffor, länge kunde jag inte sätta mig i en soffa/säng, genom att gå fram till den och sätta sig, utan var tvungen att HOPPA till den då jag befann mig någon meter ifrån den......................

Det gick bra med soffor som var så låga att ingen skulle ha kunnat ligga under den. Fobin tog ny fart då jag såg djurkyrkogården av Stephen King, där deras trafikdödade son kommer tillbaka som elak bebis, gömmer sig under sängen/soffan och hugger morfar/farfar i hälsenorna med en enorm kniv då han sätter sig på sängen!!!!!!!!!! Jag blir illamående bara jag skriver detta......
Numera kan jag faktiskt sitta ner utan att hoppa ner i soffan eller sängen, men då får jag låta bli att tänka på vad som kan ligga därunder.
Jag har också en stor fobi över att bli fasthållen eller övertäckt så att jag inte kan röra armar och ben, jag får då panik och hyperventilerar. Min sambo har gjort misstaget någon gång då han velat "busa" och lagt sig över täcket han slängt över mig och hållt fast mig med sina 110 kilo. Jag har då fått sådan panik att jag börjat storgråta och skrika.......
Men spindlar har jag inget emot!