|
Jag håller med Flaxss/markus: Perenna växter i växtbäddarna kring nyplanterade buskar blir konkurrerande. (Vintergröna har ett mycket kompakt rotsystem dessutom, som stjäl både syre och vatten från unga buskar.) Och framför allt blir det svårare att luckra kring buskarna en gång per år som de behöver i början - då förstör man ju perennerna. Det blir tyärr ofta så också med lökväxter - man är försiktig med dem och därför får träden och buskarna sämre start.
Men visst är det svårt att låta bli! Jorden ligger redan där uppgrävd och fin, det ser tomt ut och kanske har man lökar och plantor över efter höstreorna... Så blir det ofta för mig i mina privata odlingar. Jag stoppar ivrigt ned lite varstans där det finns plats, för det är ju ändå bättre än att de otaliga lökarna och plantorna förgås...
Men sedan jag fick krasse- och ringblommabehov så gör jag mer sällan så. Ettåriga växter passar alldeles utmärkt i jordbäddarna efter busk- och trädplanteringar. Ju frodigare de är, desto mer skuggning över växtbädden blir det, och desto mer att mylla ned i jorden igen när de vissnar. Eller på våren därpå.
Lätta är de att odla, blommar inpå frosten gör de och storleken på dem skvallrar om hur bra man gjort det för trädet också.
Redigerat av Cilla: 10-10-2008, 15:22
--------------------
|
Medans buskarna växer ligger ju jorden bar runtomkring, Ska man plantera något på marken, lökar, blommor etc?
29-09-2008, 10:16
